För åtta år sedan var jag i Linköping på en intressant tillställning, som handlade om vad som förenar vetenskap, konst och entreprenöranda. I centrum stod konstnären Christo - han som packar in broar och riksdagshus - som fick personifiera kreativitet och entreprenörskap. Forskare är också intresserade av att veta mer om kreativa processer i sin forskning. Mitt intresse för kreativitet handlade om dess avgörande betydelse för vad som kallas kunskapssamhället, främst relationen mellan konst och vetenskap. Men jag lämnade Linköping lika frågande som jag åkte dit.
Under senare tid har det börjat hända saker i gränsområdet mellan konst och vetenskap. Kan konst bidra till en utveckling av vetenskap? Eller tvärtom? När vi har samlat in texter från både forskare och konstnärer blir bilden splittrad. Men spännande!

CHRISTER WIGERFELT, RED

DARIUSH MOAVEN-DOUST
TEKNIKEN BESTÄMMER KONSTENS RAMAR
När man diskuterar relationen mellan konst och vetenskap, bör man hålla i minnet att vetenskap och teknologi inte är samma sak. Konsten fastnar oftast i teknikens famn.

MONICA SAND
KONSTNÄRER & FORSKARE BEHÖVER MÖTESPLATS
Hur ska man få konstnärer att vilja arbeta med aspekter av naturvetenskap, matematik och teknik? Och hur ska forskare få ut något av att jobba med konst? Varför inte skapa en mötesplats!

HANS HEDBERG
PLACERA KONSTEN I ETT INGENMANSLAND
Konstens roll är att vara ifrågasättande och fungera som en ursoppa för nya tankesätt. Det kan leda till konflikter när konst blir vetenskap som ska inordnas i det akademiska livet.

CARL HENRIK SVENSTEDT
VI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING
Malmö högskola har i flera år skapat många olika projekt där vetenskapen har påverkat konsten. vår paroll är: inga laborativa övningar - ut på scenen!

Nr 3/1997
UFON, ROBOTAR OCH JÄTTEMYROR
KONSTEN ATT SE KLART
Nr 6/1997
LEKANDE, SKAPANDE OCH KAOS
Nr 7/1997
GÖTEBORG HAR ETT BRA LJUD
EN VACKER STAD SKJUTER UNDAN KULTURLIVET
Nr 1/1998
PÅ JAKT EFTER NYA FORMER
Nr 3/1999
ODÖDLIG KONST?
Nr 2/2000
TEMA - EN DESIGNAD VÄRLD
Nr 3/2000
INTE BARA FRANKENSTEIN
VAR FINNS POPULÄRVETENSKAPEN
Nr 7/2000
TEMA - MUSIK I DEN DIGITALA REVOLUTIONEN

Recension

SAMUEL EDQUIST
VART GÅR VI NU?
Forskare och aktivister diskuterar i den här antologin vilka vägar som finns att gå i kampen mot globaliseringens negativa effekter. En lärorik och intressant bok.
Globalisering hur då? Nya vägar för den globala rättviserörelsen - Kristoffer Talltorp & Olav Unsgaard, red

SIRI REUTERSTRAND
RUNDA BRILLOR, LÅNGT HÅR
En självbiografisk roman om det sena sextiotalet och det tidiga sjuttoitalet. Komplett med gröna vågen, progg och allt. Märkligt nog verkar Mosskin ha haft det rätt tråkigt. Trots att han påstår motsatsen.
Peter Mosskin - Är du lönsam lilla vän?

KERSTIN BERMINGE
RÄDDHÅGSEN DEBATT OM HUMANIORA
I dagens postmodernistiska samhälle kommer studenterna till humaniora i strida strömmar. Men de etablerade uttolkarna mumlar om humaniorans begränsningar.
Humniora utan humanism, humanism utan humaniora
Lars Sewilius Berg, Lena Ulrika Rudeke (red.)

Omläsningen

LEIF WILEHAG
MODERN KLASSIKER I NYUTGÅVA
Efter 40 år kommer den nu i pocket, den omdebatterade romanen 491. Mest minns vi kanske filmatiseringen som gjordes av Vilgot Sjöman. Men den tål att läsas igen. Inte minst för tidsskildringen.
Lars Görling - 491

Recension

STEFAN COSTER
BAKGRUND TILL MELLANÖSTERN-KONFLIKTEN
En personligt hållen faktarik betraktelse över den evigt pågående mellanöstern-konflikten. Många argument för palestinavänner och en tankeställare för andra.
Andreas Malm - Bulldozers mot ett folk

Recension

LENA ULRIKA RUDEKE
"LIVET MÅSTE VARA EN BERÄTTELSE"
I uppföljaren till succén Hohaj är Rynell tillbaka i geografins och det mänskligas utmarker. Resultatet är en välberättad historia som kan läsas på flera plan.
Elisabeth Rynell - Till Mervas

Debatt

JOHAN LINDSTRÖM
FOLKBILDNING ELLER STÖD FÖR NAIV FORSKNINGSMASKIN
Vetenskap och Folkbildning är en förening som verkar för en vetenskaplig världsbild och bekämpar okultism. Men föreningen sprider en starkt förenklad världsbild menar vår debattör.