Föreningen Vetenskap och Folkvett arbetar för en vetenskaplig världsbild och bekämpar kvasivetenskap. En metod för detta är det årliga priset Årets folkbildare och Årets förvillare. Tyvärr tror de att världen kan beskrivas objektivt och filosofiskt neutralt. Med sin förenklade bevisföring blir föreningens verksamhet ett stöd för vad man kan kalla en forskningsmaskin!

En vetenskaplig förening mot astrologi, scientologi och flygande tefat? Ja, men framför allt en förening för folkbildning om vetenskaplig metod och för att vi ska använda vetenskapen i frågor där den kan vara oss till hjälp. Under våren 1982 skickade tio personer ut ett upprop för att bilda en förening för vetenskap och folkbildning. I uppropet varnades för tendenser till ökad vetenskapsfientlighet i samhället. "Pseudovetenskapliga och mysticistiska riktningar verkar på en del håll mötas med ökad respekt."

Pseudovetenskapen är långtifrån alltid ofarlig, menade undertecknarna. Den är farlig när den lockar människor till kvacksalveri i stället för sakkunning vård, och den är farlig när den drar in människor i ett auktoritetsbundet beroendeförhållande, som fallet är i många sekter.

Vidare hette det: "Det onda är pseudovetenskapen". Av programtexten framgår att den efterlysta faktorn X - dvs den som vållar "lågvattenmärken" - är pseudovetenskapen - som denna uppfattas av initiativtagaren Sven Ove Hansson och hans medarbetare. Och vad kännetecknar pseudovetenskap? Jo, den är framförallt "mysticistisk" - men vad betyder detta? Detta synes betyda, att man studerar fenomen, vilka enligt Hanssons och föreningens världsbild (obs!) inte finns i världen, och dettadrabbar främst de parapsykiska fenomenen (psi ) - telepati, fjärrsyn, prekognition, tillsammans med UFO och angränsande områden .

Här utgår man från att man kan bevisa, att dessa fenomen inte finns. Om man lyckas genomföra detta bevis, så kan man därefter rationellt hävda, att det är pseudovetenskap att studera dessa fenomen.

Något sådant bevis har föreningen inte kunnat framlägga, utan i stället bygger man på ett pseudobevis (!), grundat på - kan man ana - "den vetenskapliga världsbilden", i allmänna och svepande termer - som om en sådan världsbild skulle finnas i bestämd form singularis, samt att den är objektiv i betydelsen "klart uppenbarad och filosofiskt neutral." Man plockar då ut en rad teser och teorier från fysik, kemi och medicin, samt sammanställer dessa till en bild. Denna skulle då vara - inte bara sann, utan den enda sanna världsbilden - övriga stödargument skulle följa med på köpet - samtidigt som man med stöd av denna bild kan bevisa att psi inte finns.

Man kan t ex ge ett rimlighetsbevis för att perpetuum mobile inte kan existera, och detta gör man med utgångspunkt från energiprincipen, som säger att ingen maskin kan utföra mer arbete än vad som motsvarar den tillförda energin, minus friktions-förluster. Sedan behövs bara ett praktiskt/tekniskt tillägg: ingen maskin kan gå utanfriktionsförluster.

Nå! frågar jag då, med stöd av vilken motsvarande princip kan man bevisa, att de parapsykiska fenomenen inte finns? Finns det någon sådan princip? Eller är den bara en mental krycka för en haltande ideologi, som maskerat sig med "Den Vetenskapliga Världsbilden"?

Saken är nu den, att "den vetenskapliga världsbilden" - som antas slå ut alla parapsykiska fenomen som icke verkliga - är produkten av ett visst urval, i linje med en mekanisk materialism, som säger att det finns endast "atomer och tomrum" - i den klassiska formuleringen - eller atompartiklar och tomrum - i en modernare formulering i "Quantum Mind", som är en diskussionsklubb på nätet..

Samtidigt kan man i det andra lägret formulera alternativa världsbilder - byggda på ett delvis annat urval, vilka kan hävdas vara lika vetenskapliga som den förra, men som öppnar dörren för möjligheten att de parapsykiska fenomenen är verkliga. På en teoretisk nivå finns bl.a en omtolkning av relativitetsteorin, gjord av fysikern Sarfatti.

Vidare är det principiellt viktigt, att "Den Vetenskapliga Världsbilden" föregriper karaktären hos framtida upptäckter, varigenom tesen stänger dörren till det okända, som enligt tesen skall ha samma karaktär, som det redan kända. Några nya fenomen kan då inte upptäckas eller ens tänkas. Här är man normativ i världsbildsfrågan, vilket jag vill hävda är en kognitiv patologi - hybris, på grekiska - eftersom man då talar om för universum vad det får innehålla.

Här har vi att ta ställning till en utvidgning av Gödels berömda tes att ett slutet system innehåller motsägelser, vilken i vårt fall flyttar från formella och semantiskt tomma system, till öppna system med semantiskt innehåll, som är relaterat till en verklighet utanför systemet. Sådana system är innovativa och kreativa. Med undantag för vissa formella teorier - som satskalkylen och första ordningens predikatlogik - måste alla konsistenta och tillräckligt fullödiga teorier - såsom elementär aritmetik - vara ofullständiga, dvs de kan växa utan självmotsägelse: detta är substansen i Gödels ofullständighetsteorem.

Eftersom logisk konsekvens är ett absolut krav, och emedan vi vill ha fullödigast möjliga teoreier, måste vi överge formell fullständighet som ett krav på logiska och matematiska teorier. A fortiori måste vi överge det i relation till faktavetenskapen, eftersom den sistnämnda förutsätter formell vetenskap.

Men det finns en skillnad: då vi inom formell vetenskap motvilligt avstår från fullständighet, och betraktar den som ett förlorat paradis, borde vi anse formell vetenskap som definitivt icke önskvärd inom faktavetenskapen. I själva verket är förmågan att absorbera nya premisser relevant för grundantagandena - såsom hjälphypoteser och empiriska data (?) - önskvärd för faktuella teorier eftersom vi vill tillämpa dem i särskilda fall, och varje sådan tillämpning kräver introduktion av ny information och nya antagande. En formellt komplett teori kan per definition inte växa genom att man accepterar formler, som hämtas utanför teorin.

2002.10.24