Vardagen som ljustekniker kan innebära rejäla elektriska stötar och tungt bärande. Men Sanna Andersson känner att hon har hittat rätt - även om hon gärna vill ha ett jobb vid sidan av. Ett jobb som man tjänar pengar på.

En stor del av Sanna Anderssons dagar går åt till att hänga lampor i taket, dra kablar, sitta och reparera gamla lampor och att programmera ljusbord, men också till att köra ljus under teaterföreställningar. Sanna har arbetat som ljustekniker i ungefär ett och ett halvt år. Det började med att hon hade en ALU-plats på Adas musikaliska teater, ljusteknikern blev sjuk och hon fick köra ljuset på en föreställning. Efter det valde hon att gå som lärling.
- Jag blev intresserad för att det var ett yrke som innehöll så många olika bitar. Men jag fattade ju inte riktigt hur mycket när jag började, säger Sanna.

En räv bakom örat

Nu delas Sanna Anderssons dagar mellan ALU på Pusterviksteatern och en projektanställning på Teater Bhopa. Fram till Bhopas premiär på föreställningen "Räven" den 20 september blir det mycket jobb. Sedan kommer Sanna att köra vissa föreställningar, men inte alla.
- Efter premiären lugnar det ner ser.
Vad som händer efter ALU-perioden på Pusterviksteatern och tiden på Bhopa vet Sanna ännu inte mycket om.
- Det finns inga pengar att anställa någon för mer än en produktion i taget. Men jag hoppas att jag kommer att bli tillfrågad om nya arbeten.

Svårt att försörja sig

Det händer att jobben ramlar på henne genom att någon annan inte kan när de blir tillfrågade och istället rekommenderar Sanna. Varje jobb leder till mer erfarenhet och kunskap och gör det därmed lättare att få jobb nästa gång. Eftersom Sanna fortfarande är ganska ny som ljustekniker tycker hon att hon har mycket kvar att lära sig.
- Jag har funderat på att utbilda mig, men det känns för tidigt. På ett sätt är det ju inte bra eftersom man är borta från branschen under tiden. Och jag lär mig mycket bara genom att arbeta, säger Sanna.
- Jag vill bli ljussättare så småningom, men först vill jag bli bättre som tekniker.
Ännu är det ett tag kvar till Sanna kan försörja sig helt som ljustekniker.
- Man får stämpla mycket...Det är nästan omöjligt att få en fast anställning, även om man är väldigt duktig. De flesta hoppar från produktion till produktion.

Mansdominerat

Jobbet som ljustekniker innebär att bära mycket, och det är också bra att kunna lite om el. Sanna ramlade in i yrket genom ett teaterintresse snarare än ett tekniskt intresse från början, men några svårigheter har hon egentligen inte stött på.
- Ibland kan man som tjej behöva bevisa lite mer, och jag tror att det är värst bland äldre män. Men jag har blivit bra behandlad - även i början när man inte kunde något.

Framtiden

- Om tio år skulle jag vilja känna att jag behärskar mycket - helst allt. Och på de åren vill jag ha sluppit alla ryggproblem, magkatarrer osv. Jag vill ha gjort ett gäng bra ljussättningar. Sedan vill jag kunna förmedla kunskap till någon annan, det är då man vet att man är bra.
- Jag vill hellre ha gjort väldigt bra ljus än ha jobbat på just Dramaten eller liknande.
Trots yrkets nackdelar som sena kvällar, att det ofta är stressigt, att det är tungt och att man kan få rejäla stötar tror Sanna att hon har hittat det hon vill hålla på med.
- Men det vore kul att kunna ha något vid sidan av som man tjänar pengar på.

Text:JOHANNA HILLGREN
Ill: HENRIK LANGE