Riksdagen beslutade 1965 att en miljon nya bostäder
skulle byggas fram till 1975. Det så kallade miljonprogrammet skulle
lösa bostadsbristen i storstäderna.
Detta var under de så kallade rekordåren, då arbetstillfällena drog människor till storstäderna. Med miljon- programmet skulle deras behov av bostäder tillgodoses.
Stora enhetliga bostadsområden byggdes snabbt i såväl inner- som ytterstadsdelar. I början dominerade flerbostadshusen, men i slutet av perioden ökade andelen småhus. Många områden hade brister i byggnadsteknik och markplanering.
Göteborgs kommun köpte under sextiotalet stora markområden nordost om staden. Idén var att anlägga en satellitstad, ett annex till Göteborg med 300000 invånare. Med tiden krympte dock planerna; i kommunens generalplan från 1968 beräknades 150 000 invånare bo i Angered och Bergum år 1990.
De nya områdena hade dock inte den attraktionskraft man hoppats på. Problemen med tomma lägenheter började tidigt och utbyggnaden avbröts. 1990 bodde 40 000 personer i området.
Angered är idag indelat i två stadsdelsnämnder;
Gunnared och Lärjedalen.
Eriksbo, som hör till Lärjedalen, planerades under 60-talet och
anlades 1968-71.
Då byggdes omkring 1000 lägenheter i tre- och fyravåningshus.
Markplanering och byggnation präglas av räta linjer och vinklar.
Med start 1986 genomförde ägarna Familjebostäder en stor
ombyggnad. Bland annat byggde man ut balkonger och burspråk för
att få bort det linjära uttrycket. En del tekniska brister åtgärdades
också.
text: HELENA UTTER
bild: HENRIK LANGE