I Om man älskar frihet utmanar Nina Björk föreställningen att den liberala dogm som dominerar politiken i dag är väl förenlig med ett kapitalistiskt produktionssätt. Boken låter sig beskrivas som en så kallad lärd essä. Den bygger alltså på en djup och omfattande beläsenhet på relevanta områden som underlag för en personligt hållen och idédriven framställning. Läs mer
Handlingen i Elin Boardys Nätterna på Winterfeldtplatz utspelar sig i Berlin i slutet av 1920-talet, då staden är en hotspot för europeiskt nöjesliv, ofta sådant med för den tiden dekadanta drag, samtidigt som den tyska revanschismen efter första världskriget får allt tydligare nazistisk gestalt. Klassmotsättningarna är hårda och politiken flyttar mer och mer ut på gatorna. Läs mer
Med romanen Jungfrustigen anknyter Philip Teir till det klassiska litterära tema som handlar om otrohet och dess kapacitet att destabilisera inte bara det enskilda äktenskapet utan också den samhällsordning som vilar på föreställningen om familjen som den sociala kontinuitetens och individuella utvecklingens kärna. Läs mer
Det har ofta sagts att ett kammarspel kräver ett slutet rum. En miljö som laddar klaustrofobiska känslor. I Marie Auberts kortroman Vuxna människor blir sommarstugan ett sådant rum. Därtill en ges stark dos norsk nutid, medelklass med outtalade och olösta familjekonflikter. Och alkohol som dramaturgiskt raketbränsle. Läs mer
Jeanette Wintersons författarskap hör till samtidens finaste. Nu gör hon en oerhört spännande och djupsinnig omdiktning av Mary Shelleys klassiker ”Frankenstein” från 1819. Både den och Wintersons version berör frågor som är tidlösa: vad är en människa och varför strävar hon så enträget efter att överskrida naturens gränser? Finns det ett sätt att övervinna döden; vilka rättigheter kan vetenskapen legitimera när det gäller vad en människa har rätt att utsätta en annan för? Läs mer