När jag har forskat om rock och pop i Vasa hos mina generationskamrater, i rock/popgrupper som Wantons, Slippers, Saints och Shades, sextiotalets ”gyllene” fyrväppling i Vasa, har jag slagits av en tanke som jag inte kunnat släppa. I popmusiken i Österbotten finns ett betydande och märkligt intresse för musik som är exotisk, udda, ”utlokaliserad”. Det är frapperande många av dem jag studerat som visat sig vara intresserade av det exotiska. Läs mer
När jag har forskat om rock och pop i Vasa hos mina generationskamrater, i rock/popgrupper som Wantons, Slippers, Saints och Shades, sextiotalets ”gyllene” fyrväppling i Vasa, har jag slagits av en tanke som jag inte kunnat släppa. I popmusiken i Österbotten finns ett betydande och märkligt intresse för musik som är exotisk, udda, ”utlokaliserad”. Det är frapperande många av dem jag studerat som visat sig vara intresserade av det exotiska. Läs mer
Sveriges förhållande till europeiskt samarbete har sedan andra världskriget till största del enbart diskuterats inom en samhällselit. Det dröjde till början av 1990-talet innan debatten breddades. Anledning var stora förändringar i omvärlden, en hastigt beslutad ansökan om medlemskap i EU (1991) och en folkomröstning i frågan 1994. Läs mer
Det fanns länge en bred enighet i Sverige, omfattade hela arbetarrörelsen och delar av den borgerliga vänstern, om grundprinciperna för den ekonomiska politiken: Finans- och penningpolitiken skulle samordnas med den fulla sysselsättningen som viktigaste mål. Låg inflation och sunda offentliga finanser var också viktigt. Läs mer
Är EU demokratiskt? Drygt tio år efter att Demokratiutredningen funderade över den frågan kan det vara värt att begrunda utvecklingen sedan dess, inte minst med tanke på det stundande valet till Europaparlamentet den 7 juni. Kruxet som lyftes fram i flera av Demokratiutredningens skrifter är att EU är mer än en mellanstatlig organisation. Läs mer
Visst har vi gemensamma intressen i Europa. En av de saker som brukar pekas ut som grunden för vår gemenskap är det som brukar benämnas ”Den europeiska samhällsmodellen”. Men vad består den av egentligen och hur värnar vi den? Är vi så lika egentligen? Finns det något typiskt europeiskt och hur skiljer det sig i så fall från exempelvis det samhällsbygge som utvecklats i USA? Läs mer
I den bästa av världar ger en offentlig utredning möjligheter att samla erfarenheter och förslag till förbättringar av statsapparaten, till fromma för oss vanliga medborgare. Men ibland finns också utrymme för väsentliga hinder: prestige, makt och pengar. Den nu levererade kulturutredningen innehåller alla dessa. Läs mer
Dagarna efter att kulturutredningen lämnats var det digitalutsänd kulturdebatt i Stockholm med vidhängande lokala debatter på ett dussintal ställen runt om i landet. Utredningens ordförande Eva Swartz-Grimaldi inledde med kommentaren att kulturpolitik inte tycks vara så sexigt, om än inte med de orden. Det finns inget brett partipolitiskt engagemang kring kulturpolitiken. När utredningen arrangerade möten i Almedalen förra sommaren var det ingen rusning. Och kulturpolitik har aldrig blivit en valfråga. Läs mer
Vi var många som satt och väntade och som ivrigt kastade oss över pdf-filerna från Kulturutredningens betänkande för några dagar sedan. Det var mycket text att plöja och det blev många gäspar att kväva på vägen. Alla letade vi efter vårt lilla område av kulturen, för min del framför allt kulturtidskriftsvärlden. Jag gav efter en stund upp plöjandet och använde mig istället av sökfunktionen. Det gick fort. Kulturtidskrifterna nämns inte på särskilt många ställen. Läs mer
Nu när kulturutredningen är färdig är det många som uttrycker besvikelse över att det inte finns särskilt mycket om kulturen som arbetsmarknad i den. Detta trots att det egentligen stod tydligt i direktiven att det var ett område som låg utanför det utredningen förväntades ta upp. Det finns därför i efterhand mycket att komplettera med och med hjälp av några tankar ur Skuggutredningen kommer jag här med lite extra förslag. Läs mer