Världens uteliggare bankar på dörren

Under senare år har en mycket kraftig ökning skett av antalet människor som tvingats lämna, inte bara sin jord och sin hemtrakt, utan också sitt hemland, sedan själva grunden för deras försörjning, resursbasen, förrötts. Så kraftig har ökningen varit att vi funnit för gott att ge dem en särskild benämning, ekologiska flyktingar, ett begrepp som vi främst förknippar med de regelbundet återkommande svältepisoderna på Afrikas Horn och i Sahelområdet. Läs mer

Bankiren som dokumenterade världen

Han hette Albert Kahn, och han ivrade för fred och samförstånd mellan folken. I början av 1900-talet skickade han ut unga fotografer till jordens alla hörn för att dokumentera främmande kulturer med tidens modernaste tekniker: färgfotografi och rörlig film. Läs mer

Demokrati och lika värde?

De hemlösa får bära bördan av den övriga befolkningens oförmåga. De släpar runt på andras rädslor för att inte lyckas här i livet. Det är en tung börda att se hur människor dom möter tänker: ”Jag vill inte bli som en sån där.” Läs mer

Hemlös i två kulturer

Hemlöshet kan drabba oss på flera sätt. Under nationella eller internationella kriser kan man helt enkelt bli hemlös i sitt eget land och bli flykting. Men att få ett nytt hem i ett annat land leder inte med säkerhet till att problemen är förbi. Man kan bli hemlös på ett nytt sätt. Identiteten påverkas både av individen själv och hur omvärlden reagerar. Därmed blir vi själva indragna i hemlöshetens dilemma. Läs mer

Hem/löshet – med andra ord

I boken Och likt fotografier, min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar skriver författaren John Berger att hemmets ursprungliga betydelse var världens ontologiska mittpunkt. Hemmet betecknade det centrum varifrån man orienterade sig, den plats där världen grundades. Genom hemmet upprättades gränser utåt mot en okänd och främmande värld. Den som förlorar sitt hem, menar Berger, förlorar också mittpunkten i världen – världens grund plockas sönder och man måste “därifrån förflytta sig till en förlorad och förvirrad värld av skärvor och fragment (sid. 71).” Men hemmet upprättar gränser inte bara för vad som är centrum och periferi utan också gränser för vad som är normalt och vad som avviker. Dessa gränser talar om vad som är välbekant och hemlikt och vad som är främmande och hemskt. Det som inte hör hemma avvisas eller stängs ute. Hemmet i detta perspektiv behöver inte ha något med bostaden att göra utan syftar snarare på en blandning av tradition, kulturell identitet, tillhörighet och geografisk plats. Idag är hemmet i högre grad knutet till bostaden samtidigt som det har behållit sina betydelser av det välbekanta, normala och trygga. Våra föreställningar om hemmet är dock beroende av att det finns något som vi anser vara hemlivets motsats. Det innebär att de positiva och negativa laddningar som finns i begreppet hem också avspeglas i olika föreställningar om hemlösheten som framställs ömsom som det smutsiga, oordnade livet och ömsom i ett romantiserat skimmer som det fria, pliktbefriade livet. Den som har ett hem antas ha en plats i samhället medan hemlösa ofta framställs, i media eller hos myndigheter, som några som står utanför samhällsstrukturen. Men vad betyder egentligen hem och hemlöshet för den som inte har någon bostad? Går det att skapa ett hem utan bostad och är hemlös för dem detsamma som bostadslös? Och vad betyder ett hem för dem? Artikeln bygger på 16 intervjuer med kvinnor som är eller har varit utan bostad. Drygt hälften av dem har levt perioder som uteliggare, några under flera år. De andra har flyttat runt i olika jourboenden, hos vänner, släktingar och bekanta. Alla namn är fingerade. Läs mer

Hemlöshet effektiv piska för alla andra

Ju mer man sätter sig in i hur olika organisationer och myndigheter agerar i hemlöshetsfrågan desto tydligare blir bilden.
Det handlar endast om att nära den egna organisationen. De utsatta hamnar i ett sorts påtvingat kundförhållande till en växande marknad. Läs mer

Gryende insikter om manlighet

På en bilfabrik i Göteborg var det idémöte. Arbetarna på golvet får bidra med förslag som kan förbättra effektiviteten. Strax före mötet togs sommarvikarien, som studerar till ingenjör på Chalmers, åt sidan av en medelålders man:
”Du ska veta att här kommer vi inte med några idéer som gör att jobben blir färre.” Läs mer

Velourmannen fortsätter att spöka

Bilden från 1974års föräldraledighetsreform där Hoa-Hoa Dahlgren iförd en landslagströja ömt omfamnar ett spädbarn har kommit att få en alldeles speciell betydelse för svensk jämställdhetspolitik. Bilden är idag en internationellt erkänd nostalgimarkör för den framtidsoptimist om den ”nya mannen” som genomsyrade 1970-talet. Läs mer

Macholultur förändras i Australiens kolgruvor

Arbetet och arbetsplatserna i gruvorna är manliga på ett konkret plan eftersom det är nästan bara män som arbetar där. Kolgruvebranschen är manlig också på en diskursiv eller kulturell nivå eftersom arbetet, yrket och arbetsplatskulturen har starka symboliska kopplingar till manlighet. Här finns övertydliga manligheter och manlighetskonstruktioner som nästan är svår att ta på allvar och analysera. Läs mer

Bildning för vår tid

Bildning är inget självklart begrepp. Vad är skillnaden mellan bildning och utbildning? Det finns flera sätt att se på detta. En opolitisk vetenskapscentrerad och en mer demokratisk. Men Kants ord om ”den myndiga människan som vågar använda sitt eget förstånd och är beredd att i samverkan med andra aktivt verka för sina ideal” skulle kunna vara ett bra riktmärke för skolans bildningssträvanden. Läs mer