Jag tror att utvecklingen i och av den kulturpolitiska diskursen går att sammanfatta i tre huvudsakliga slutsatser. Den ena rör kulturbegreppets omvandlingar. Den andra berör skälen till att den kulturpolitiska diskursen fick det förlopp och innehåll den fick. Den tredje slutsatsen har att göra med kulturpolitikens relation till folkhemmets uppbyggnad och utveckling. Medan den första kan klaras av i några stycken kräver de två andra mer omfattande utrymme. Läs mer
Denna text utgår från att traditionella hierarkier, både med avseende på kulturbegrepp och politiska system, på 1990-talet utmanas på det kulturpolitiska området. Det är inte längre självklart vad som ska betraktas som ”kultur”, än mindre vad som ska betraktas som ”god” och ”dålig” kultur. En förskjutning mot att de lokala, regionala och internationella nivåerna tilldelas en ökad politisk och ekonomisk makt på bekostnad av den nationella kan också iakttas. Läs mer
Det finns visionära dokument på många håll i samhället. Något att stolt visa upp vid högtidliga tillfällen. Sådant som värmer för stunden. Men när visionerna ska landa i vardagen skådar man oftast rakt in i den råkalla dimman. Hur är det med Göteborgs teoretiskt avancerade kulturpolitiska strategi? Är den enbart något för parnassen eller även för folket? Läs mer
En snöig vinterdag för två år sedan åkte jag ut till Bergsjön för att träffa stadsdelschefen Christina Börjesson. Hon hämtade mig med bil vid busshållplatsen och vi körde till stadsdelsförvaltningen som hade sina lokaler i ett nedslitet hyreshus byggt i början av 70-talet. Mina förväntningar sjönk. Allting andades tristess, en känsla som förstärktes av det grå vädret. Läs mer
Where do we find art? And how are our perceptions of art altered when we recognize that an artwork is defined as such by the context and space within which it is placed? Läs mer
Visst kan kultur vara provocerande och politiskt medvetet, inte minst hos kulturproducenterna själva. Politiker borde därför vara nöjda, inte minst kulturpolitiker. Men istället har politiker för det mesta aktat sig för att diskutera kulturens politiska dimensioner. Kulturpolitik har mest handlat om att diskutera kulturens spridning i samhället. Läs mer
Intresset för stadens framtid tycks ha spridit sig ner i åldrarna. På två av Göteborgs centrala gymnasier finns möjligheten att välja kursen Staden och framtiden. Intresset är stort och på kursen görs projekt där eleverna reflekterar över stadsrummet, platsen och kvalitetsbegrepp. Tre av eleverna berättar om vad de ser för värden i centrala staden. Läs mer
Internet är inte bara något som försiggår i en abstrakt verklighet utan vår världsbild har påverkats i grunden av den. Vår förståelse av omvärlden är starkt kopplad till bilder som leder tankarna vidare. Staden betraktas med nya ögon, ungefär som vi gjorde med vårt kära jordklot när vi fick se bilderna på det från rymden. En viktig tanke med nätverk är att det existerar ett antal noder i ett spretigt och kanske oöverskådligt system av möjliga kontakter. I noder sker extra många och extra intressanta möten sker. Möten kan ske på nätet men också i det fysiska rummet. Staden är där folk rör sig mest och där spännande möten lättast kan ske. Vi har helt enkelt fått upp ögonen för ”platsen” i staden. Läs mer
I staden vimlar det av människor, många är i rörelse, andra uppehåller sig en stund på någon av stadens alla platser. Ytterligare andra tycks ha gjort någon del av det offentliga rummet till sitt egen; de givna mötesplatserna, favoritbänken, det där hörnet som rundas varje dag på väg till och från jobbet eller det där stället man alltid stannar till vid för att blicka ut över kanalen, gågatan, hamnen, eller vad det nu är. Vissa platser i staden, eller till och med hela delar av staden, kan kännas som ens egna, som om de vore en del av ens person och ens person en del av dem. Mina platser är inte de samma som någon annans platser; den stadsdel du kan sedan barnsben kan för mig vara en blind fläck. Kanske är det just de här skillnaderna i upplevelsen av staden och dess många platser och rum som skapar kontraster och öppnar upp för nya möjligheter, både till förändring och förnyelse men även till bevaring. Läs mer
Under senare år har en mycket kraftig ökning skett av antalet människor som tvingats lämna, inte bara sin jord och sin hemtrakt, utan också sitt hemland, sedan själva grunden för deras försörjning, resursbasen, förrötts. Så kraftig har ökningen varit att vi funnit för gott att ge dem en särskild benämning, ekologiska flyktingar, ett begrepp som vi främst förknippar med de regelbundet återkommande svältepisoderna på Afrikas Horn och i Sahelområdet. Läs mer