Språkliga förskjutningar följer makten
Min farmor, som var född i slutet på 1800 talet hade ett orangeri, det kallades aldrig för något annat och var ett svårt ord för barn och jungfrur att lära. Läs mer
Ofullständigt tvåspråkig
Jag är fascinerad av alla dem som påstår sig vara tvåspråkiga, ja, ibland trespråkiga sådär på en höft utan att blinka. Skeptisk, det är vad jag är till dem. Språk är svårt och det är en färskvara och bor man inte i det land där språket talas så rostar språkkunskaperna i en hast. Själv är jag ofullständigt tvåspråkig. Läs mer
Kan man översätta en bok?
Tvåspråkighet har många ansikten. Ett kan man hitta inom litteraturen och översättningar mellan två olika språk. Jag behöver inte leta länge efter en översättare för vi har en bland Albas fasta medarbetare. Kajsa Öberg Lindsten bevakar teaterlivet i Göteborg tillsammans med Åke S Pettersson, men under några månader har hon inte kunnat leverera några recensioner för hon har haft fullt upp med att översätta en bok. Fullt upp betyder i detta fall lång arbetstid under veckans alla dagar. Läs mer
Några myter om tvåspråkighet
Sverige som flerspråkigt land blev en valfråga. En långsiktig språkpolitik kräver till en början att vi gör oss av med vanföreställningar om mångspråkighet. De 200 modersmålen i Sverige är en stor tillgång för både individer och samhälle. Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska språknämnden, avlivar några myter. Läs mer
En huvudbonad och ett språk i förändring
Keps – Det var allt SMS:et innehöll. Ett något udda svar på en rättfram fråga om det passade att ses klockan nio utanför Biopalatset. Det tog mig en stund att fundera ut, men till slut insåg jag att kusinens svar var av det jakande slaget – och mycket riktigt, vid utsatt tidpunkt träffades vi utan vidare missöden. Läs mer
Språk och identitet i litteratur och teater
Med hjälp av språket kan vi uttrycka, skapa och återskapa vår identitet. Språkets identitetsskapande funktion märks väl i flerspråkig litteratur där språket kan användas som en kulturell identitetsförklaring för att markera en viss grupptillhörighet och för att skapa en känsla av en kollektiv identitet. Läs mer
Svårast för små barn
Myterna om hur barn lär sig ett främmande språk är förledande och seglivade. Äldre barn lär sig lättare än yngre barn, tvärt emot gängse uppfattning. Läs mer
Utmärkt med konst på nätet
Man kan börja med att konstatera att Kulturrådet insett det rimliga i att stödja angelägen kulturjournalistik oavsett publiceringsform. Produktionsstödet till kulturtidskrifterna på nätet är därför ett viktigt kvitto på hur vår verksamhet uppmärksammas och värderas. Om antalet sökande i år var få eller hindrades av formaliteter är svårt att bedöma. Jag tror att det kan ta något år innan alla med verksamhet som uppfyller Kulturrådets kriterier har uppmärksammat att den här stödformen finns. Läs mer
Vi vill gärna vara professionella
Ibland blir man så trött. Nyligen var det någon som klagade på att ”varför ska vi ge pengar till de där kulturtidskrifterna? De är ju så amatörmässigt gjorda. Inte den minsta journalistiska kvalitet.” Läs mer
Bollen är satt i rullning
Är det bra eller dåligt att nättidskrifter nu närmar sig ett erkännande från kulturpolitiker? Jag måste erkänna att jag är mer kluven nu när vi fått ett blygsamt anslag från kulturrådet än när vi ansökte om bidrag. Frågan rör å ena sidan frihet från inflytande utifrån och å andra sidan möjligheterna att utvecklas mot alltmer kostnadskrävande teknik. Tidskriftsstödet aktualiserar frågan om hur man ska kunna finansiera sin nättidning. Ska det ske genom kulturstöd, sponsring, annonser, prenumeranter, eller finns andra alternativ? Hur man än gör finns kopplingar till den journalistiska friheten. Vem är vi beroende av? Läs mer