Vi har gripits av siffermagins makt. Visserligen kommer vi från och med nu sluta att göra ”nummer” av Alba.nu i traditionell mening. Istället uppdaterar vi innehållet successivt. Teman kommer vi att göra även fortsättningsvis, sex om året som vanligt. Läs mer
INTRO: Varför är det så många människor som känner att just de är ämnade för skrivandets konst? Det finns förmodligen lika många skäl som det finns publicerade böcker. Och för varje publicerad bok finns oräkneliga misslyckade försök att skriva och publicera sig.
Läs mer
Att skriva en roman är inte enkelt. För att lyckas räcker det sällan med att bara sätta sig ned och skriva. Man behöver även skaffa en strategi och bli medveten om fällorna. Sören Bondeson har undervisat i litterärt skrivande i 18 år och har själv skrivit nio böcker. Här delar han med sig av sju viktiga steg för att lyckas med romanskrivandet. (Ytterligare tre steg finns i tidningen Skriva) Läs mer
Varför skriver man? För en del handlar det helt enkelt om att ta makten över sin egen historia och därmed över sitt liv. Läs mer
Hur mycket hittar de på egentligen de där författarna? Ljuger de bara ihop vad som helst eller skriver de om sådant de känner till? Gör en författare som skriver fiction research? I panelsamtalet ”What Lies Beneath” på Crime Writer-festivalen i Harrogate 2011 sam Läs mer
Hur gör man egentligen när man skriver? Rent konkret. Hur går det till när man skriver en bok? Finns det ett enda bra sätt som fungerar för alla eller måste var och en hitta sitt eget? Läs mer
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan nyhetsmedier. De flesta människor skulle känna sig isolerade och utanför samhället om de inte tog del av nyheter om åtminstone de stora världshändelserna. Jordbävningen och tsunamin utanför japans kust våren 2011 och den därpå följande kärnkraftsolyckan i Fukushima är ett exempel på en händelse som relativt få människor torde ha missat. Läs mer
Att göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför lanseringen av olika produkter, dvs innan de ens kommit ut på marknaden och det är alltför många faktorer att ta hänsyn till för att det ska vara möjligt att förutspå hur framtiden kommer att te sig. Ett tydligt exempel är lanseringen av mobiltelefoner, där forskare främst såg dess potential för räddningspersonal, vilket var en mycket rimlig bedömning eftersom man tänkte sig att dess främsta funktion var att användas som just telefon. Att den skulle få den spridning och de användningsområden som den har fått kunde ingen försäga vid dess lansering (se t.ex. Carey & Elton, 2010). Men man kan naturligtvis göra förutsägelser också för produkter som redan finns på marknaden och fundera i termer av hur deras fortsatta liv kommer att gestalta sig. Ekonomer gör ofta det. Det är också vad vi avser att göra här. Läs mer
I mediedebatten har de så kallade sociala medierna fått stort utrymme på senare tid. I rapporteringen om revolutionerna i Nordafrika under våren 2011 har man diskuterat vilken roll sociala medier har haft för att mobilisera befolkningen. Även i Sverige har effekten av sociala medier på samhällsengagemanget debatterats, inte minst i samband med riksdagsvalet 2010. Leder det faktum att så många svenskar använder tjänster som Facebook till att de också uttrycker sina politiska åsikter på ett annat sätt? Kan man tala om ett förändrat engagemang? Läs mer
Det digitala medielandskapet har parallellt med att individualisera massan fört in publiken i en tredje fas – nätverkssamhället (Castells, 1997). Från massa till individualiserad till sammankopplad i nätverk, eller för att vara precis: individualiserad och samtidigt sammankopplad (Bjur, 2011b). De nya tekniska möjligheterna att individualisera medieanvändning – och därmed göra den personlig – har samtidigt tekniskt sammanlänkat publiken – och därmed skapat en ny grund för re-socialisering (Klym & Montpetit, 2008). Läs mer