Backa teater sätter sina spår

Två namn, förknippade med fenomenet Backa Teater i Göteborg, är nu aktuella på andra scener. Det är dess förre och förste konstnärlige ledare Eva Bergman, som sätter upp en mycket göteborgsk Pygmalion på Göteborgs stadsteater. Det är hennes efterträdare på Backa Teater, Mattias Andersson, som på Dramaten vidgat sin undersökning av tillståndet i Sverige från hemstaden Göteborg till hela landet i föreställningen The Mental States of Sweden.  Två högst egensinniga uppsättningar. Läs mer

Konsten att föreställa kriget

Det finns en israelisk film från 2007, Beaufort, Oscarnominerad som bästa utländska film, regisserad av Joseph Cedar. Det är en mästerlig, stilla skildring av krigets apatiska vardag, upplevd genom ett antal soldater vid en postering mot Libanon som efter aderton år skall överges och sprängas i luften. Läs mer

Ett magnifikt självmord

Pressbild Tre systrarEn klassiker kännetecknas av, att den utan större åtbörder talar framåt, så att även den nya tiden blir belyst. Det märkliga är då att den, just för att den är skriven för länge sedan, kan förtydliga det nuvarande som fortfarande ligger i dunkel. Läs mer

Pjäsen Woyzeck väcker minnen

Just nu spelas ”Woyzeck” på Dramaten. Det väcker mina minnen. Den första teateruppsättning jag bevistade i Sverige var Ingmar Bergmans ”Woyzeck” Läs mer

Fröken Julie år 2013

Teater: Fröken Julie – Göteborgs stadsteater

Fröken JulieAtt motivera varför man spelar Fröken Julie snart hundratjugofem år efter tillkomsten är inte gjort i en handvändning. De dramatiska förutsättningarna har radikalt förändrats, så därvidlag står ingenting att vinna. Läs mer

Bergman och Jane

Manuskript till en nekrokomisk spöksonat
vinjett

vinjett”Bergman och Jane” är skriven av Vladimir Oravsky och Kurt Peter Larsen. Manuskriptet presenterades i Alba.nu som en daglig följetong i 11 delar, nu i sin helhet. Läs mer

Stilla undran

Det finns ögonblick av absolut poesi i Don Quijote, mellan Thomas Nystedt och Per Sandberg i rollerna som titelfiguren och Sancho Panza, i gycklarnas och musikanternas romantiska serenader och diverse påhitt. Läs mer

2.0 Jag är inte övergående

Föreställningen 2.0 Jag är inte övergående ingår i den lilla Pelikanteaterns projekt om tiden, rummet och den lilla människan. Det är ett fint och storslaget ämne, men jag upplever ändå såväl texten som själva uppsättningen som märkligt vag och otydlig. Läs mer

Fragmente

Folkteaterns uppsättning av Norénpjäsen Fragmente ingår i ett europeiskt teatersamarbete, för att skapa en ny levande samtidsrepertoar. Och ändå handlar den om Göteborg. Därför reagerar jag först häftigt på det massiva elände som framställs: “Är detta verkligen vår stad?! Kan det vara så illa här?!!” Läs mer

Tionde dans- och teaterfestivalen

Teaterfestivalen som en chans för göteborgare med det rätta intresset att få en glimt av det som händer i teatervärlden utanför portarna, vad blev den av? Det berättas för övrigt att när Storan byggdes på 1800-talet tyckte göteborgarna att en låg för långt från stan, på andra sidan vallgraven. Läs mer