En lovsång och ett sorgearbete
Linnea Axelsson – Magnificat
Linnéa Axelsson – Magnificat
Det mäktiga lyriska eposet Ædnan om det samiska ödet, utsatt för det svenska majoritetssamhällets imperialism och exploatering, blev ett omedelbart litterärt genombrott för Linnéa Axelsson år 2018, och belönades också med Augustpriset, vilket är ovanligt när det gäller lyrik.
Nu kommer Linnéa Axelsson med en bok som till genre, stil och format är helt annorlunda, en kort roman med Läs mer
Feelgood för gubbar
Jan Guillou – Den som dödade helvetets änglar
Balsam Karam – Singulariteten
Det känns stundvis något problematiskt att hänga med om vem det handlar, de olika perspektiven och ett inte alltid helt tydligt tilltal snurrar till det för mig ibland. Men samtidigt känner jag att det inte har någon större eller avgörande betydelse, eller kanske inte någon betydelse alls. För det här är starka saker berättat på ett spänstigt språk och i en intensivt stil och ton. Läs mer
Intima samtal från antiken
Stewe Claeson – Antydningarnas tid
Det är år 64, och en gravt orolig tid. Det tisslas och tasslas, skvallras och antyds om både det ena och det andra. Det är en förskräcklig tid på många vis, och snart brinner Rom. Bokens undertitel är inte för inte ”Samtal under en förintelse”.
Seneca, eller Lucius Annaeus som han oftast kallas här, är nu en gammal och alltmer överviktig man. Han rör sig ofantligt långsamt. Men i hans ställning behöver han inte gå själv om han inte vill, slavarna för honom i bärstol eller droska dit han önskar. Läs mer
En bok som bör läsas
Eija Hetekivi Olsson – De unga vi dödar
När Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingenbarnsland kom ut år 2012 belönades den med Katapultpriset och nominerades också till Augustpriset. Men framför allt blev dess huvudperson Miira, den tuffa tjejen från Gårdsten, älskad och beundrad för sitt mod och sin uppdrivna känsla för samhällets strukturella orättvisor. Det gällde de skilda materiella villkoren och sociala förutsättningarna för förortens människor jämfört med de bättre bemedlade i innerstaden, men också hur kvinnors villkor var så systematiskt sämre än männens. Läs mer
Känslor och tankar som skön litteratur
Daniel Pedersen – Öppet vatten
En far har drunknat. En dotter har fötts. En son har blivit faderslös, och samtidigt själv far. En familjs historia har förlorat en viktig pusselbit. En historia har tagit slut, ruckat tidens gång.
Hur sörjer man är en död far? Hur sörjer man en far som avslutat sitt liv för egen hand? Vad var det man inte såg? Ville eller inte vågade se. Läs mer
En Lundell som alltmer tappar lusten
Ulf Lundell – Vardagar 5
Från den 24 februari till 2 september 2020 sträcker sig denna femte dagbok av Ulf Lundell. Han går på som förut med väder och vind på de första raderna, därefter följer promenaderna i nationalparken intill och alla ärenden han gör dagligen. Han målar sina tavlor och kör sina bilar, BMV:n och Aston (Martin, förmodar jag) som han benämner Mr A och alkolås är installerat i båda. Det villkorade körkortet ska innehas till november 2021. Läs mer
Per Odensten – Glossarium
1981 läste jag Per Odenstens hyllade debutroman Gheel, sedan har jag av någon anledning inte läst något mer av honom förrän häromåret när jag fick tag i Människoätarens skugga (2015), även den mycket bra. Och nu har jag precis läst hans senaste, Glossarium, som kom förra året.
Efter ”Katastrofen” är ingenting sig likt för den trettiosexåriga mamman och läraren Ina, skild sed Läs mer
En förlossningspsykos sedd inifrån
Pooneh Rohi – Hölje
Mona har blivit rent paranoid, ser hur folk runt omkring konspirerar och pratar om henne. Och inte förstår hon vad det är för barn de lägger på hennes mage, vem mannen är som hon tydligen bor med, i en lägenhet hon inte känner igen. Hon känner inte ens igen sitt eget ansikte i spegeln. Och denna infernaliska trötthet. Läs mer