Vad är sant och vad är det inte?

Göran Greider

Ytterst tveksamt om den här boken kan kallas för roman. Göran Greider skriver i jag-form om Cornelis Vreeswijk när han ligger på sitt yttersta på sjukhemmet- och sjukhuset. Stilistiskt dras man iväg på eleganta formuleringar från början till slut. Men man vet inte vad som är sant eller påhittat i händelserna som beskrivs. Läs mer

När livet tonar ut

Lisa Ridzén – Tranorna flyger söder ut
Lisa Ridzén fotograf: Gabriel Liljevall

Bo är åttinio. Han bor ensam med sin hund Sixten, frun har sedan tre år varit på ett demensboende och relationen med sonen Hans knorrar en del som den egentligen alltid gjort. Men mot slutet av sitt liv börjar han känna att han vill reda ut den relationen, få till någon form av försoning. Läs mer

Handlaget sitter som en smäck

Emmy Abrahamson & Hanna Jedvik – Den store konstnären
Emmy Abrahamson & Hanna Jedvik

Den store konstnären i Emmy Abrahamsons och Hanna Jedviks roman med den adekvata titeln ”Den store konstnären” heter Niklas Falkström, men har i ett utslag av dåligt omdöme antagit pseudonymen Niki Falc. Nu är han avliden och den allmänt vedertagna uppfattningen är att han tagit sitt liv genom att först inta en stor mängd sömnmedel och sedan skära upp pulsådrorna i handlederna. Läs mer

Kjell Espmark – Hemfärd till glömskan

Det finns inga luftpastejer i Kjell Espmarks poesi. Den är rak, tydlig, saklig och konkret. Ibland med ett stänk av jämtländsk kärvhet, stundom mycket vacker. I ”Hemfärd till glömskan” tar han upp ett av litteraturens och konstens mest klassiska ämnen, lite högtidligt benämnt förgängelsemotivet. Det handlar om hur vi hanterar det ingalunda enkelt bemästrade faktum att vi en gång Läs mer

En egensinnig roman

Julie Otsuka – Simmarna
Julie Otsuka

Vad är en simbassäng? Allt och lite till, ska det visa sig. Åtminstone för ett gäng människor som frivilligt tillbringar många timmar, vissa dagligen, i underjorden, i en bassäng som är ett undantagstillstånd, ett anstånd från världens larm och krav ovan jord. De säger att om de inte på länge varit och simmat, så blir många av dem griniga och sämre fungerande varelser i sina vardagsliv. Läs mer

Om föremålens närvaro

Ulrika Nielsen – Tingen
Ulrika Nielsen, foto Cato Lein

Det börjar i tanken på ett tomt hus/lägenhet, vad skulle ett hem utan ting vara?  ”Skuggor och ljus. Luft.”  Tingen omger oss, vi väljer dem utefter vem vi är, men påverkar och förändrar också tingen hur vi är och blir? Läs mer

En kraft att ta på allvar

Bella Batistini – Mata duvorna
bokomslag

I polisbilar, i häkten och fängelseceller, bland plitar och medintagna. Man förhörs och döms och frias, flyttas runt och visiteras och väntar. Man sitter i sin cell, läser orden på väggarna tidigare interner klottrat dit. Plötsligt är man ute igen, ute i den farliga friheten, den man ständigt trängtar efter. Eller kanske inte alls. Läs mer

Ett liv i krigets skugga

Merete Pryds Helle – Folkets skönhet

Merete Pryds Helle gör ingen hemlighet av att hon i sin roman Folkets skönhet skildrar sin mors liv, från 1930-talet till 2000-talet. Boken blev en stor framgång när den kom ut Danmark för två år sedan, och det är lätt att förstå varför Läs mer

Shakespeare i intrikat drama

Margaret Atwood

2016 var det fyrahundra år sedan William Shakespeare dog, alla tiders främste dramatiker. För att uppmärksamma minnet har förlaget Hogarth initierat ett litterärt projekt, där framstående författare tar sig an olika Shakespeareverk och ger dem en omdiktning eller nytolkning i romanform. Inom projektet kommer nu den kanadensiska författarinnan och ständiga Nobelpriskandidaten Margaret Atwoods version av Stormen, den mycket märkliga pjäs där maktintriger och mordförsök blandas med andeuppenbarelser, troll, märkliga monster och skir romantik. Läs mer

Rädslan för misslyckandet

Martin Engberg – En enastående karriäs
Porträtt Martin Engberg. Foto Kalle Sander.

Rädslan för att misslyckas är en av våra starkaste drivkrafter. Avgrunden som öppnar sig och adrenalinet som rusar, reptilhjärna som tar över och flykten som leder oss bort från faran. Gestaltas detta misslyckande väl – när det ändå inträffar – skärps våra sinnen och vi genomflödas av det som allt sedan antiken har kallats katharsis, reningen som utgör tragedins livsnerv. För ingen vill falla, men många vill storögt kika ner i avgrunden och föreställa sig färden nedåt. Läs mer