Om förlåtelse och förståelse

Sara Stridsberg – Farväl till Panic Beach
Sara Stridsberg

Vill först bara säga att jag från början inte tänkt mig en recension på den här romanen, Sara Stridsbergs Farväl till Panic Beach, och har följaktligen inte gjort några anteckningar. Men jag kunde inte låta bli att ändå skriva om den.
Det är en oceanisk text, som Stilla havet böljar den sig i associativa vågor och tar aldrig slut. Den flyter ut och över alla bräddar, tar sig in i själsliga skrymslen och annat mörker, är mycket vacker och outsägligt sorgsen. Läs mer

Sara Stridsberg – Hunter i Huskvarna

Efter fem romaner och två böcker med pjäser har Sara Stridsberg gett ut en novellsamling, Hunter i Huskvarna. Elva berättelser skvalpande i Stridsbergs solkiga världar av människor utan vidare självkänsla, med en ofta groteskt krass verklighets- och självbild. Man känner med andra ord igen sig, och om man som jag gillar när en författare verkar utgå från ett välbekant bakgrundslands Läs mer

Utan tilltro till ett bättre liv

Sara Stridsberg – Kärlekens Antarktis
författarfoto. Sara Stridsberg, fotograf Irmelie Krekin

”Vart ska man gå när man inte har någonstans att ta vägen?”
Det är infernaliskt mörkt och ödesmättat som ett grekiskt drama, och det är stundvis så  smärtsamt att läsa att jag emellanåt får lägga ifrån mig boken en stund. Måste få möjlighet att andas ren luft i den tunga samvaron med trasighetens änglar. Jag läste hundratrettio sidor första dagen, och det var för mycket. Jag kände att språkets och berättelsens väldiga laddning oroväckande började tunnas ut. Men dagen efter var det som att börja om från början. Läs mer

Sara Stridsberg – Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet

Ah, det är så vidunderligt. Jag har läst en bok som alla som är det minsta intresserade av ”skön” litteratur, eller som i det här fallet, av höga nivåer av dramatik, borde läsa. Jag har läst en samlingsvolym med tre teaterpjäser av Sara Stridsberg, ”Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet”. Jag har aldrig sett Stridsbergs dramatik från scenen, men jag undrar om någon regi Läs mer

Fängelse och frihetsanstalt

Sara Stridsberg – Beckomberga
bokomslag

Jag tänker mig att ljudspåret skall vara Four Lamentations and One Wicked Dream of Innocence, av Martin Küchen & Landæus Trio. Fyra molande smärtsamma stycken musik, med Küchens saxofon som kvider och svider in i märg och ben, bestrålar själens mörka hörn. Så väldigt sorgset och så oerhört vackert, skitet, rent och lyriskt. Och den femte, med ett annat tempo och driv, får stå för det irrationella och mer naivt galna. Läs mer