Ständigt denna Shakespeare

tänkte jag där jag trängdes med ryggsäckarna på Bokmässan i förra veckan. (Har inte svenska folket på mycket kort tid gått från att vara portföljbärare till puckelryggar?) Jag öppnade en bok om Goethe som jag fann i en monter och läste där på första sidan en rad ur ett tal som den sistnämnde höll 1771 för att fira den förstnämndes namnsdag: ”Detta liv, mina herrar, ” sa Goethe på Williamdagen, ”är alltför kort för vår själ. ”
Läs mer

Är du rädd för ditt eget barn?

Det går ett spöke genom Sverige. I Gatans parlament: Om politiska våldsverkare i Sverige heter detta spöke omväxlande ”anarkismen”, omväxlande ”vänsterextremismen”. Anna-Lena Lodenius, mest känd för sina böcker om högerextremism, vill i sin senaste bok ta ett samlat grepp på det politiska våldet i Sverige. Ett angeläget projekt, kan tyckas. Så mycket värre att resultatet är så bedrövligt. Redan i titeln antyds en särskild uppmärksamhet på vänstern. Lodenius menar att såväl den etablerade vänstern som medierna varit alltför snälla mot vänsteraktivister, tenderat att se mellan fingrarna eftersom dessa ändå ”ställt sig på den goda sidan”. Läs mer

Att vidga och undersöka fiktionen

Författaren förklarade sig i en tidningsartikel nyligen om varför han skrev en roman av detta slag.

Först fick han berömmande ord från Ingmar Bergman via ett telefonsamtal. Sedan sablade vår svenske demonregissör ned boken å det grövsta i kulturprogrammet Babel i TV. Läs mer

Droger och svek

”Tiden är mogen att berätta sanningen om John och mig, om våra år tillsammans och åren efter hans död. Det är så mycket som aldrig har blivit sagt…” skriver Cynthia Lennon. Läs mer

Gammal skuld i ny tappning

Att använda myter som grundmaterial är ett litterärt grepp som brukar fungera synnerligen väl, myterna vore inte myter om de inte på något vis inrymde exempel på och gestaltningar av mänskliga predikament som har bestående aktualitet. Många av världslitteraturens riktigt tunga klassiker utgör omgestaltningar av myter, och i vissa fall har dessa omgestaltningar själva nått om inte mytstatus så i alla fall en ställning i åtminstone en provisorisk odödlighet. Läs mer

En man som njöt av att formulera sig

Han behärskade formuleringskonsten och han njöt av att få tala.
Han var en ”talarstolens vällusting” skriver Majgull Axelsson i en inledande essä. Läs mer

Sverige efter åtta år med Reinfeldt

”Vi har”, skriver författarna till den lilla boken Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik, ”saknat en riktig politisk analys av vilket samhälle den ”nya” borgerliga politiken leder till.” Det torde man kunna instämma i, liksom i deras uppfattning att alliansens har gynnats i massmedia det senaste året. Läs mer

Bärsärkar synade i sömmarna

Att ordet bärsärk överlevt får bl.a. skyllas våra vikingentusiaster under 1800-talets göticism. Då gällde att efter Finlands förlust 1809 och i det ryska imperiets skugga moraliskt trygga Moder Svea med ”mandom, mod och morske män”. Man tog hjälp av vad som berättats om bärsärkar i det forna Skandinavien. Deras mod stod i blickpunkten, inte deras råhet eller skräcken de spred. Inte ens deras hedendom stod i vägen. Läs mer

Klassresor med förhinder

En grundtanke med enhetsskolan var att bryta de klassbarriärer som fanns inom utbildningen. Efter principbeslutet 1950 att införa denna skolform, tog statsminister Tage Erlander till orda. Han lovade att man skulle ”försöka riva ner de klassbarriärer, vilka hindrade den fattige från att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet”. Läs mer

Förtryckets mekanismer under huden

Få böcker kan så väl som denna, så inifrån, beskriva rasismens – och människans – väsen. Némirovsky hann aldrig göra sitt livsverk klart, bara denna enda del skrev hon nästan klar ( hon hade planerat 5 delar) innan nazisterna grep henne. Hon råkade vara judinna. Ändå finns hela verket med i undertexten och i vetskapen om Irène Nemirovskys öde. Läs mer