Drömmar som krossas och hopp som grusas; uppenbart har dessa två ting en drabbande dramaturgi, något som sätter igång vårt empatiska system. Speciellt gäller det om drömmarna och hoppet inte bara innefattar en, utan sträcker sig ut mot hela mänskligheten och det historiska förloppet. Detta stämmer väl in på Volker Weidermanns senaste roman München 1918. Läs mer