I alla krig blir det civila offer, som regel många – det är ett av flera goda skäl att inte starta krig. Ju fler offren är och ju påtagligare deras lidande, desto starkare tenderar vi att reagera – med avsky, medlidande, sorg. Det är en grundläggande mänsklig moralisk mekanism som vi ska vara tacksamma över att vi har. Tack vare den drar vi slutsatsen av de växande likhögarna och civila förstörelsen att kriget aldrig borde inletts och borde upphöra. Så ser våra reaktioner på kriget mellan Ryssland och Ukraina ut, liksom det som den 7 oktober blossade upp mellan Israel och Hamas. Men medkänsla med de civila offren är inte den enda moraliska mekanismen av betydelse för civila offer i krig, en annan handlar om ansvaret för dessa offer och den är mer komplicerad. Läs mer