Sveriges statsminister undergräver rättsstaten

Bild: Christian Munthe

En av den nutida autokratiska nationalismens främsta metoder för att garantera sitt maktinnehav och manipulera demokratiska processer är att demontera rättsstaten. Särskilt i form av att sudda ut gränsen mellan rättsliga processer och det politiska styret, som vi sett i Ryssland, Turkiet, Ungern, Venezuela, Polen, med flera länder. I stället för politiskt styrande som tåligt inväntar utfallet av rättsliga avgöranden om lagars tillämpning och respekterar utfallen allteftersom de kommer, får vi regimer som på olika sätt lägger sig i innehållet i åklagares, domstolars och advokaters arbete. När vi i Sverige har en minoritetsregering som lydigt dansar efter en högernationalistisk regeringsunderlagspipa, är det förväntat att vi förr eller senare skulle börja se tecken på detta slags utveckling. Och nu har då till slut självaste statsministern, Ulf Kristersson, tagit första steget, när han öppet lägger sig i bevisvärderingen i en pågående brottmålsprocess. Det handlar om ICC:s blytunga förundersökning om krigs- och människorättsbrott mot Hamas och Israel. Läs mer

Civila offer i krig – vem är ansvarig?

Bild: Christian Munthe

I alla krig blir det civila offer, som regel många – det är ett av flera goda skäl att inte starta krig. Ju fler offren är och ju påtagligare deras lidande, desto starkare tenderar vi att reagera – med avsky, medlidande, sorg. Det är en grundläggande mänsklig moralisk mekanism som vi ska vara tacksamma över att vi har. Tack vare den drar vi slutsatsen av de växande likhögarna och civila förstörelsen att kriget aldrig borde inletts och borde upphöra. Så ser våra reaktioner på kriget mellan Ryssland och Ukraina ut, liksom det som den 7 oktober blossade upp mellan Israel och Hamas. Men medkänsla med de civila offren är inte den enda moraliska mekanismen av betydelse för civila offer i krig, en annan handlar om ansvaret för dessa offer och den är mer komplicerad. Läs mer