I en melodisk och melankoliskt fallande kurva
Folkteatern – Onkel Vanja
Hemmet som metafor
Gästspel: Atalante – Spiti (danverk) & Folkteatern – Marthas hus
Hemmet som metafor för gemenskap och trygghet eller dess totala motsats, instängdhet och terror.
Det är frågor som en tid i sällskap med en smärtsam bältros ockuperat mitt huvud efter att jag lyckades fånga två intressanta gästspel på Atalante respektive Folkteatern i Göteborg, ”Spiti” och ”Marthas hus”. I det förra skapar fem dansare en skön hemkänsla i ett bo av florstunna broderade textilier. I det andra förvandlas ett hem i kärlekens förrädiskt blodröda färg till sin motsats. Läs mer
Krepper äger scenen
Folkteatern Göteborg – Bröderna Mozart
Ordning och reda har aldrig skapat stor konst är ett statement av regissören Walter i den scenversion av filmen Bröderna Mozart som nu ges på Folkteatern i Göteborg. Därmed inte sagt att en kaotisk teaterverkstad per definition är konstnärligt enastående. Men roligt blir det. Magnus Kreppers regissör imponerar som komiker och maktpotentat och Sanna Hultman än en gång som en uttryckets mästerliga minimalist. Syftet med helheten är dock mer oklart. Läs mer
Enastående drömspel
Folkteatern Göteborg – Ett drömspel
Enastående dansare får drömspelet att lätta och sorglustigt blottlägga sökandet efter svaret på livsgåtorna i all sin inkonsekvens. Örjan Anderssons och Magnus Lindmans version av Strindbergs älsklingsdrama blir till en inte endast vemodig och vacker utan också rolig blandform av dans och teater. Läs mer
Med tyngdpunkt på skådespeleriet
Folkteatern – Odysséen, Göteborgs Stadsteater – Shoot - kameran går!
Göteborgs största teaterscener har haft premiär i dagarna. På den ena görs farsartad satir om en filminspelning inspirerad av en roman i filmmiljö. På den andra en halsbrytande snabbspolning av det tretusenåriga eposet , uppdaterad till nutid. På båda scenerna handlar det om teater här och nu med tyngdpunkten på skådespeleriet. Läs mer
Rörigt, rörligt, makabert om mänska och maskin
Folkteatern Göteborg – Moderna tider
Oreserverat ”Ja” till utvecklingen kan man knappats säga att pjäsen Moderna Tider på Folkteatern ropar. Men vad den egentligen vill ha sagt förblir fördolt. Den kunde sägas ta vid där Regionteaterns föreställning slutar. Vad hände när människan fick maskiner? En första Chaplin-look alike skådespelare (Ruben Lopez) i fenomenal aktion, tappar snart tempot vid ett löpande band och det hela utvecklas till en osannolikt rörig men också roligt rörlig pajasföreställning. Läs mer
Kaotisk rövarcirkus
Folkteatern Göteborg – Rövarna
Emma Mehonic far fram över Folkteaterns nyskapade scenrum som en förgörande stormvind i rollen som Franz von Moor i en 22-årig Friedrich Schillers Sturm och Drang-drama Rövarna. Alla på scenen gör sitt yttersta för att få meningen med det ungdomliga upproret att engagera. Men det biter inte. Läs mer
Djärvt skådespeleri om moderskapet
Folkteatern Göteborg – Mitt arbete
Den har tidigare rönt framgång på Husets Teater i Köpenhamn och har nu landat på Folkteatern i Göteborg, pjäsen som heter Mitt arbete. Associerar sånär till Min kamp. Och en kamp är det som de två slipade skådespelarna iscensätter i 90 minuter. Suveränt skådespeleri, fantasifull scenografi och spännande regi utifrån en explosiv text kryddad med humor. Läs mer
Teaterprojekt utan motstycke
Efter en första förvirrande introduktion, därpå en helt galen orgie i teaterblod, sitter jag hemma och upplever en fyra dagars livestreamad maratonläsning av själva boken. Första delen bör vara avverkad onsdag-torsdag och jag undrar i mitt stilla sinne om inte Folkteaterns och Erik Holmströms Don Quijote-projekt hör till de djärvaste och galnaste som uppstått inom svensk scenkonst i coronans spår. Läs mer
Fiktion och verklighet i salig blandning
Folkteatern – Don Quijote (följetong, del 1)
Tre dagars repetition och tre föreställningar fredag-lördag, åtta veckor sammanlagt. Första delen av Erik Holmströms Don Quijote-projekt är redan historia. Avsnitt två av åtta har rubriken ”Into the Violence”. Premiär 11 september. Snarare än att beskrivas som en följetong anar jag en dissekering, där olika teman, som kan urskiljas likt inälvor i romanen, skapar underrubriker. Ingen dock på tema kärlek. Märkligt. Läs mer