Kung av sand
Denis Villeneuve – Dune Part Two
Dakota Johnson som nät(t)roll
S.J. Clarkson – Madame Web
DÖD ELLER LEVANDE, NU ELLER DÅ, SANN ELLER FALSK? En mångfald mänskliga teman under årets filmfestival i Göteborg
Intryck från årets filmfestival i Göteborg
Det är något som återkommer i film efter film, helt från inledningens norska Hanteringen av odöda (Thea Hvistendahl), där närstående ovälkommet dyker upp, för att inte säga spökar, i de levandes sinnen, stannar kvar som obesvarade gåtor, rentav zombier, det är otäckt och tonen är anslagen: död eller levande, natt som dag, du kan aldrig känna dig helt säker – krig eller fred, vilken tid lever vi i och vilken tid har vi längesedan passerat? ’Man kan inte dö före sin tid och inte dö när ens tid kommer’, som en replik faller. Läs mer
De små, små detaljerna förstör det …
Waiting for Happy Days – Teater Cinnober, Orestien – Teater Trixter, Hammarskjöld – Per Fly
Vem kan man lita på?
Kvinnliga konflikter mellan privata och/eller världspolitiska kulissser
Justine Triet – Fritt fall, Guy Nattiv – Golda
De har något gemensamt, Sandra i Fritt fall och Golda i Golda – de är i grund och botten outgrundliga. Det märkliga med den förstnämnda filmen är, att hur omsorgsfullt berättad, för att inte säga redogjord, den än är, så vet man vid filmens slut än mindre om vad den handlar om än vid dens början! Läs mer
Strävan efter klarhet – verkligt liv mot dröm, sanning, inte lögn
Florian Henckel von Donnersmarck – Never look away (Werk ohne autor), Celine Song – Past Lives & Teater Dictat – Den du är
Ett sällsynt starkt minne jag har från mina studieår vid Schaubühne am Halleschen Ufer i Berlin på 1970-talet är av de människor, inte sällan kvinnor, som var starkt traumatiserade av det öde deras föräldrar rönt i ett Tyskland som gått från utopisk socialism i det nationella medvetandet till råast tänkbara diktatur, nazismen. Läs mer
Gastkramande skildring av kunskapserövringen i egenskap av öde
Christopher Nolan – Oppenheimer
Ett dockhem
Greta Gerwig – Barbie
Mycket väsen för ingenting – gånger två
Atalante – Deep fried state & Wes Anderson – Asteroid City
I fullt förtroende – något om Göteborgs 46:e filmfestival
Intryck från Göteborgs filmfestival 2023
Efter över femton år i olika former av deltagande i GIFF, GFF – Göteborgs (Internationella) FilmFestival, som publik- och/eller biografvärd, som kritiker eller bara som vanlig biobesökare har jag ett stort förtroende för festivalen: jag vet att den kommer att bli bra. Filmutbudet kommer att vara bra, publiken kommer att vara glad och sprudlande, berusningen filmöverflödet för med sig kommer att stanna kvar i flera veckor framöver… Läs mer