Som att sprängas inifrån – men avstå

Dans: [1] Frauke: Godai – how to be invisible [2] Pang

Frauke (Caroline Lundblad) kunde inte valt en bättre lokal för sina element-orienterade och butho-inspirerade föreställningar (eld, luft, vatten, jord och – tomhet) än Sockerbrukets, där hon skapade ett fyrsidig åskådarutrymme runt ett ton salt, som bildade den (outgrundliga) grunden för hennes visning, ett slags metalliskt syre. Läs mer

Välkommet gästspel av danskompani

Gästspel: Raande-vos – Riskzon III, this is not Disneyland

porträtt av dansareTidigare i år utsågs den algeriska multiartisten Karima Nayts svenskproducerade cd Quoi d´Autre? till 2012 års bästa inom folk- och världsmusikgenren.  Söndagen den 10 november kunde man uppleva hennes röst- och rörelsemagi i koreografen Lena Josefssons dansföreställning  Riskzon III – this is not Disneyland  som äntligen kunde ses på gästspel i Göteborg – dessvärre bara med en föreställning. Läs mer

Vart är vi på väg?

Dans: Olof Persson – Me – everybody, vol 2

Var är vi? Man ser nästan ingenting. En obemannad T-banestation var som helst i världen faller en in, ett antal ungdomar som rör sig – som en myggsvärm i kvällningen om de befunnit sig ovan jord. Läs mer

Där allt rör sig

GöteborgsOperans danskompani – Out of Mind

Programtexterna pekar i samma riktning: det är fascination inför naturvetenskapliga upptäckter och allt det som försiggår ute i rymden som styrt koreografierna i Operans senaste föreställning Out of mind. Läs mer

Väl avvägt och helt vilt

Det slående i Balettakademiens avgångsföreställning AD/HD är hur snabbt de tio medverkande framträder, i kraft av var sin alldeles egen framtoning och profil.
I ett väl avvägt och i alla avseenden skickligt kreerat program, vilket inte betyder att det är präglat av försiktighet – tvärtom! Läs mer

Från början till slut eller tvärt om

Den första association man får genom Åke Parmeruds ljudbild till hans och Mireille Leblancs verk MetamorPhos är den av oändlig tid. Det ligger det också en trygghet i. Läs mer

Political Mother: The Choreographer’s Cut

Att se en föreställning stående – det har jag bara gjort en gång tidigare, på den återuppbyggda gamla Shakespeare-teatern Globe i London. Här handlar det om något helt annat. En dansteaterföreställning kombinerad med rockkonsert. Läs mer

Birds with skymirrors

Scenografin är mörk och mycket enkel. Svart kuliss, svart golv, svarta draperier längs med båda sidor av scenen, och i mitten ett slags sned, kilartad kolonn-konstruktion från golv till tak, som ger intrycket av elastisk spänning, som ett utspänt tygstycke. Det förblir dunkelt på scenen hela föreställningen igenom, Läs mer

Anderland

Blicken in på scenen skyms helt av ett plastskikt – som en fjärde vägg någon meter framför främsta stolsraden. Det är tunt, men ändå är det enda man kan urskilja på andra sidan ett svagt, gult ljus och oformliga skuggor. Och jag tänker att det är spännande Läs mer

Petite messe solennelle

”Oj, vilka udda figurer!”, tänker jag medan jag ser den här föreställningen. För de är verkligen unika, var och en av dessa sexton figurer som dyker upp på scenen (eller tjugo, om man räknar med musikerna och dirigenten som också hela tiden befinner sig där på scenen).[K] Det är konstigt att när jag tittar på foton från föreställningen – i efterhand verkar de inte alls så s Läs mer