Tiny, tiny – En liten festival på Atalante
Atalante – Tiny festival
Jubilarer i coronans spår
Dubbelrecension: Atalante – Skuggbild och RilkeEnsemblen dirigerad av Gunnar Eriksson – I varandets händer
Ett dansverk, Skuggbild, har återuppstått efter 30 år och en 40-årsfirande exklusiv vokalensemble med namn efter poeten Rilke har jubilerat med att samla 55 tidigare utgivna sånger på en ny dubbel-CD, I varandets händer, med musik av 30-talet både klassiska och samtida tonsättare med nyskapandet som något av gemensam nämnare. Läs mer
Att kunna lyssna efter känsla och ljud
Man skulle kunna kalla de arbeten som presenterades tre kvällar i rad på scenen Atalante i slutet av oktober för en grundforskning i ljud, ljudets upphov och karaktär, även en grundforskning i lyssnandet efter ljud, deras utspel och de tolkningsmöjligheter de uppfordrar till. Läs mer
Festival med fysisk dominans
Göteborgs internationella Dans- och Teaterfestival
Kalas och festival är ord med förväntningar, särskilt i en stad som samtidigt firar sina 400 år. Sjukdom och inreseförbud har urholkat redan pandemianpassade program. I Bältesspännarparken lyckades ändå sex drivna hip hop-dansare skapa spänning och dynamik och Göteborgsoperans Hurricane får scengolvet att snurra ännu några föreställningar. Läs mer
Från diskbänksrealism till uttryckliga experiment i plast och gest
Scenkonst: Göteborgs dramatiska, Skogen och Atalante
Utan att man vet ordet av känns allting precis som vanligt. Stolarna lite glesare uppställda, men publiken är där, det spelas teater och skapas scenkonst på scen efter scen och på Göteborgs Dramatiska får man till att börja med följa ett triangeldrama i miljöteknologins tidevarv, vi befinner oss i det man kallar en ’situation’, ett kärnkraftverk har havererat, ett samhälle har översvämmats och tre människor bär konsekvenserna av eländet. Läs mer
Enastående: Requiem för vår tid och Atalante i bokform
Atalante – Requiem för vår tid
Närmare en mässa för vår tid är svårt att komma. En enastående musikalisk och visuell lisa för själen. Alla som inte ingick i den lilla skara som upplevde någon av de tre föreställningarna av Niklas Rydéns och New Operas senaste konstverk, Requiem, på Atalante kan jag bara trösta med att verket lär pånyttfödas – nästa år. Läs mer
En ruskigt vackert berättad historia
Man must sing, på Atalante – Kom inte hit!
Det är den alltid lika ruskiga historien om hur fällan slog igen bakom sovjetromantiker som av olika skäl sökte sig till landet, den här gången för att finna arbete och försörjning. Mannen lämnar hustru och dotter bakom sig och hamnar i fångläger och yttersta armod, anklagad för olovligt gränsöverskridande. Den kvarlämnade familjen ställs förlamad av hjälplös oro. Läs mer
Ut ur dimman
Atalante Göteborg – Blind Boi Diaries
Raffinemang är det första ordet som faller en in under föreställningen Blind Boi Diaries. Förfining in i minsta detalj i en självbiografisk berättelse om hur synfältet gradvis begränsas på grund av ärftliga faktorer som går från mor till son. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga, att verket därefter växer steg för steg, det är ju en dansföreställning, visar hur individen Sindri Runudde, dansaren, gradvis tar sig ut ur the blur som han beskriver sig omgiven av. I en skildring som till sist upphäver samma begränsning den tog sin början i. Läs mer
Angelägen nyopera som imponerar
Atalante Göteborg – Familjen
Det största jag gjort, säger tonsättaren m m Niklas Rydén efter en föreställning av hans femte nyopera, Familjen. Ingen tvekan om att det ligger ett nästan ofattbart arbete bakom resultatet av detta hans senaste verk. På dryga två timmar öppnas i 26 sångscener dörren till privatlivets väl och ve. Läs mer