Vad ska vi leva av när maskinerna gör allt?

Framstegen för så-kallat generativ artificiell intelligens, som den omtalade textgeneratorn Chat-GPT, har åter väckt en gammal debatt om arbetets automatisering. Det finns flera olika spår i den, där en del är etiska och andra mer samhällsfilosofiska. Etikdebatten handlar om de försvarbara i att överlåta alltmer av kontroll över allt större delar av en alltmer digitaliserad teknologi till alltmer självstyrande och självständigt utvecklande AI-konstrukt, vilkas målbilder och beslutsprocesser kring lämpliga medel att nå olika mål vi förmår förutse och kontrollera i allt lägre grad. Läs mer
Mellan genialitet och galenskap

John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Läs mer