En mer misslyckad visualisering av rymdskeppet Aniara än den i filmen med samma namn är svår att föreställa sig. Martinssons diktverk, som bärs av en skirhet i tanke, form och utförande bortom all beskrivning, så fullständigt profanerat genom att nitas fast i bilden av första bästa finlandsfärja. Läs mer
Det finns i Robert Musils ofullbordade romanverk Mannen utan egenskaper en centralgestalt vid namn Moosbrugger, som har mördat en ung flicka. I den identitetsupplösning som råder i det wienska samhälle före första världskriget dramat utspelar sig i (en isoleringscell där man tillåts skrika, som samtida satirikern Karl Kraus kallade staden) blir han en samlande punkt för den oändlighet av utsvävande resonemang, framtidsplaner och fantasier romanens övriga karaktärer hänger sig åt, med sina egna, vitt skilda syften i fokus. Läs mer
Det är inte alltid lätt att variera den numera flitigt använda nycirkusformen, men Cirque Eloize lyckas utomordentligt väl i en kärleksfull, känslosam händelseutveckling där country-sången är en viktig sammansvetsande länk. Full av humoristiska infall och spektakel håller truppen oss fångade i ett spel som är just så ekvilibristiskt som man förväntar att det skall vara. Läs mer
Vi har under de senaste åren sett stora kvinnoprotester i Polen. 2016 lade det styrande partiet PiS – Lag och Rättvisa fram ett förslag om inskränkning av rätten till abort. Det utlöste en enorm motkraft och vrede bland kvinnor. Tiotusentals kvinnor gick ut i strejk inte bara inom produktion utan även inom det som kallas för den sociala reproduktionen, alla de mekanismer som gör att samhället utvecklas över tid; vård skola och omsorg men också hemarbete, kvinnors liv och hälsa. Protesterna tilltog, parlamentet distanserade sig mot förlaget och lagförslaget föll i parlamentet. Läs mer
Det är sensommar och i tidningen talas det om svarta svanar. Eller snarare rädslan för svarta svanar. För den som varken är bevandrad i ekonomi eller zoologi, betecknar den svarta svanen en ovanlighet som dyker upp när man minst anar det. Dyker upp och ställer till en massa oreda och förödelse. En obehaglig överraskning, helt enkelt. Läs mer
Beate Grimsruds Jag föreslår att vi vaknar handlar om tillvaron som cancerpatient. Det allvarliga ämnet till trots är det en mycket rolig bok, vilket beror på Beate Grimsruds uppdrivna känsla för hur man gör litteratur av livets absurditeter. Och sådana är det gott om det gränsland mot döden där cancer behandlas med metoder som för att rädda liv blir så krävande för patienterna att deras liv sätts i fara. Läs mer
I byn Tystnaden utanför Kiruna lever familjen Uusitalo med ett näringsfång som sträcker sig ner genom generationer, det rör sig om skogsbruk och renskötsel. Men det är inte givet att traditionen ska kännas lika självklar att upprätthålla som en äldre generation tar för givet. En sådan konflikt mellan familjens arv och en yngre generations drömmar spelar stor roll i Siv-Britt Mangis roman Sumpmyren. Läs mer
Två filmer som handlar om att filma! Om allt vad förtretligheter det kan innebära, att vara i filmbranschen, att vara på uppåtgående eller på en rutschebanefärd mot rena undergången. Det är vad Once upon a time in… Hollywood och Tel Aviv on fire är. Vilt utnyttjande alla de tacksamma clichéer och föreställningar som en verklighet som inte är består av. Läs mer
När jag ankommer till Göteborgs Konsthall för att uppleva verket The Memor av konstnärsparet Lundahl & Seitl verkar min bokning saknas i systemet och i luckan som skulle varit min står ett annat namn. Bokningsbekräftelsen i min telefon förbryllar värdarna. Kanske har det blivit en dubbelbokning? Läs mer
