[221211] Det har gått fyra år sedan den första delen av historikern och författaren Henrik Berggrens planerade trilogi om andra världskriget från svensk horisont, Landet utanför, kom ut. Nu föreligger den andra delen, som behandlar åren 1941-1942. Jag föreställer mig att denna del varit efterlängtad av alla som läste den första, för det rör sig om en historieskildring som inte bara går på djupet med de krigiska, politiska och sociala förloppen, utan också är oerhört väl berättad, med uppdrivet sinne för historiens inneboende dramaturgi.
Åren 1941 och 1942 var tiden då en vändpunkt i kriget kunde börja anas, av Churchill beskriven som kanske inte början till slutet, men möjligen slutet på början. Henrik Berggren skildrar hur Sverige tog sig igenom de här åren, då den så kritiserade eftergiftspolitiken mot Tyskland med bl a de famösa transiteringarna på svensk järnväg av tyska soldater ägde rum, samtidigt som den politiska opinionen var starkt antinazistisk och kritisk mot Tyskland.
Henrik Berggren lyckas på ett beundransvärt och väl balanserat sätt skildra krigsåren från såväl de storpolitiska internationella skeendena ner till villkoren för de människor i Sverige som hade mörkläggningsgardiner i fönstren och febrilt räknade på hur de skulle täcka sina behov av ransonerade varor. Det är en alltigenom läsvärd berättelse, som också säger mycket om hur den svenska samförståndsandan utvecklades. Henrik Berggren påpekar inledningsvis att denna andra del är avsedd att kunna läsas och begripas även om man inte läst trilogins första del. Det stämmer, det går utmärkt.
/Christian Swalander
Henrik Berggrens Landet utanför. Sverige och kriget 1940-1942 är utgiven av Norstedts 2022
