[220926] I ”Under Ukrainas öppna himmel” vittnar ukrainska intellektuella om hur Rysslands brottsliga krig härjar deras land.
Samma dag som jag skriver den här recensionen kommer nyheten att Ryssland avser att anordna en folkomröstning i de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk, som befinner sig under rysk ockupation, och där folk nu ska få rösta om huruvida de önskar ansluta sina territorier till Ryssland. Putin och hans anhang i Kreml tänker alltså anordna samma skendemokratiska charad som för åtta år sedan genomfördes i det ockuperade Krym.
Rysslands oförlåtliga och vanvettiga angrepp på Ukraina ser alltså ut att få ännu ett absurt och fullständigt rättsvidrigt inslag som om det inte vore illa nog med den mordiska framfart de ryska styrkorna bedrivit sedan angreppet inleddes den 24 februari. I ”Under Ukrainas öppna himmel” har redaktörerna Mikael Nydahl och Kholod Saghir i samarbete med svenska intellektuella med engagemang i Ukrainas sak samlat ett antal texter som med olika infallsvinklar berättar om krigets erfarenheter.
I boken medverkar tjugofem ukrainska intellektuella, företrädesvis författare och journalister. Texterna är korta och genremässigt varierade, här finns skönlitterärt berättande, rapporter från terrorbombade byar och städer och starkt uttrycksfull lyrik. I en historisk tillbakablick av Volodymyr Jermolenko skildras hur förhållandet mellan Ryssland/Sovjetunionen och Ukraina sedan 1600-talet präglats av hur en imperialistisk och hänsynslös övermakt försökt kuva ett land som haft olyckan att vara dess granne, men också hur det gång på gång misslyckats. På 1700-talet ställde sig kosackledaren Mazepa på svenskarnas sida i kriget mot Ryssland som då lade Ukraina under sitt välde, men den ukrainska identiteten bestod.
På 1930-talet var det Stalins Sovjet som fullkomligt förhärjade Ukraina, och släppte lös den stora svältkatastrof som fått namnet Holodomor, och som varje ukrainare förhåller sig till i beslutsamheten att stå emot den nuvarande ryska regimens erövringskrig och avsikt att utplåna den ukrainska identiteten.
Boken rymmer vittnesbörd från städer där den ryska soldatesken begått massmord på civilbefolkningen som Butja och där terrorbombningar förstör bostadshus och järnvägsstationer. En sådan stad är också Charkiv, som var ett blomstrande kulturellt och vetenskapligt centrum, men som nu till stora delar ödelagts. Oavsett hur utfallet av kriget blir, kommer ”Under Ukrainas öppna himmel” att finnas kvar som ett vittnesbörd om hur Ryssland systematiskt begår folkrättsbrott.
I flera texter påpekas hur senfärdigt omvärlden reagerat på det ryska angreppet. När Ryssland annekterade Krym för åtta år sedan borde naturligtvis sådana sanktioner som först nu satts in implementerats. Med viss bitterhet konstateras i boken att västvärlden oreflekterat tycks ha betraktat Ukraina som en del av en rysk intressesfär. Landet ansågs långt ifrån kvalificerat för att ens kunna bli kandidatland till EU, vilket kunde inneburit ett ökat skydd mot ett ryskt angrepp. Att omvärlden också reagerat lamt på den ryska annekteringen av Donetsk och Luhansk har även det visat sig vara ett allvarligt missgrepp.
”Under Ukrainas öppna himmel” vittnar övertygande om den ukrainska motståndsviljan och övertygelsen om att kriget går att vinna. Nu gäller det för västländerna att effektivt bidra till den seger som förhoppningsvis ska förverkligas.
