[220918] Denna första säsong utan pandemirestriktioner duggar teaterpremiärerna tätt. Så ock inom barn- och ungdomsteatern. Regionteater Väst i Uddevalla har skapat ytterligare två turnéföreställningar på angelägna ämnen, nämligen mobbning och sex, för mellan- respektive högstadiet.
Det är inte första gången som teatern för skolungdom skapar pjäser på tema mobbning. Ett ämne som dessvärre beskrivs som ständigt aktuellt. Här har manusförfattaren Meron Megasha skapat ett i dubbel bemärkelse laddat drama med pjäsen Mellan två våningar, som han skrivit på beställning. Mitt på scenen en välgjord, tekniskt utrustad konstruktion att föreställa ett hissrum. I det låter han en man och en kvinna mötas. Plötsligt stannar hissen på halva vägen. Varför, hur länge och vad göra är förstås frågor som uppkommer.
Reaktionerna från de två i hissen blir totalt olika. Mannen Hakim, spelad av Nawar Hermez, tar det med ro, har varit med om det förr och tror hissen snart ska komma igång igen. Kvinnan Sophie, spelad av Jenny Nilsson, har bråttom och visar sig behärska ett stort register av rörelser och uttrycksfullt minspel för att högljutt uttrycka sin oro och nervositet på ett sätt som avslöjar något om hennes sociala tillhörighet.
I detta klaustrofobiska tillstånd öppnas plötsligt en minneslucka av igenkänning till skoltiden då de två började i samma mellanstadieklass i skolan ”Solbacka” och Sophie blev den som utlöste att Hakim blev klassens mobbingoffer. Det blir en intressant växelverkan mellan nutid, samtal som utspelar sig i hissen och scener från dåtid som tar form utanför, där mannen står för minnesbilderna som hon generat försöker avfärda. Till slut får man förstå att det som kunde ha blivit en fin liten kärlekshistoria i stället hade eskalerat så att Hakim, efter en allvarlig incident, fick byta skola.
Det är inte svårt att instämma i regissören Senay Berhes påstående att ”mobbning förekommer dagligen på skolor, i klassrum och på raster, men också efter skoltid på sms eller kommentarer i sociala medier” liksom i hans antagande att ”vissa i publiken är utsatta eller själva utsätter andra för mobbning”. En välgjord föreställning som denna kan förhoppningsvis bli en rejäl tankeställare. Föreställningen borde erbjudas också för klasser på högstadiet har kommit som lärarförslag.
För högstadiet gäller annars en annan nyskapad betydligt längre och komplexare föreställning. Stundens hetta, skriven och regisserad av Ebba Petrén, är en färgstark föreställning i många avseenden. Den vill belysa det som benämns gråzoner utifrån debatterna kring sexualbrottslagstiftningen (samtyckeslagen kallad) från 2018, som säger att all sex skall vara frivillig och är det inte det så är det olagligt.
Sexualiteten har beskrivits som vapen ända sedan antiken. Ett positivt exempel står Aristofanes för med sin komedi Lysistrate från 400-talet f kr om kvinnan som manar sina medsystrar att sexstrejka för att tvinga männen att sluta kriga. Därutöver har sex snarare utpekats som våldsvapen, i krig men också privat. I pjäsen Stundens hetta har ämnet blivit till en fantasifull och lite utmanande föreställning genom att publiken också inbjuds att exemplifiera teorierna om samtycke.
Spelplatsen växlar mellan å ena sidan ett kyrkorum å den andra ett privat bostadsrum. Handlingen har delats in i ett antal rubricerade scener, tror det blev tio, måhända för att relatera till tio guds bud. Det hela utgår från en misslyckad sexakt och mynnar ut i en andeutdrivning på våldtäktskulturen, som också den misslyckas. Om nu det ska tolkas som att våldtäktskulturen är något vi tvingas leva med? Ja, frågor uppstår onekligen utmed vägen.
En sorts besatthet lyser ur ögonen på Jan Coster i rollen som präst men också hos Jennifer Carzties i hennes ansträngningar att navigera i de ”inre gråzonerna” som får definiera en mental plats av att inte veta skillnaden mellan till exempel ett ja och ett nej. För att symbolisera normer och beteenden som hemsöker karaktärerna har författaren infört ett ”spöke” eller andeväsen, självsäkert gestaltat av Peter Lorentzon, som också får föreställa pappa till den unge man, spelad av Simon Rajala, som gör ena parten i den misslyckade sexakten.
Stundens hetta är en komplex föreställning med oväntade men tydliga och väl gestaltade karaktärer och många fack i den så kallade gråzonen, inte minst vad gäller förhållandet religion och vetenskap.
