[220818] Skräckmästaren Jordan Peele släpper nu sin tredje film. Är den lika bra som hans tidigare verk? Den frågan kan dessvärre besvaras med filmens egen titel: nope!
OJ Haywood arbetar på familjens ranch och får filmrelaterade uppdrag från företag som behöver hans hästar. Efter att hans pappa förolyckas under märkliga omständigheter går dock affärerna betydligt sämre. En kväll ser OJ något mycket märkligt i skyn, och efter det lägger han och hans syster ner all tid de har på att ta reda på vad det är för mystiskt flygande föremål som emellanåt passerar ranchen.
Jordan Peele har gjort sig ett namn i skräckfilmsvärlden med sina två tidigare filmer, Get Out och Us, varav den förra belönades med en Oscar för bästa manus. Gemensamt för de två filmerna är att de har en mer politisk dimension: Get Out, som handlar om ett kärlekspar med en vit kvinna och en svart man, blev en cynisk kommentar om rasismen i USA:s historia och samtid; Us visade upp en morbid bild av olika samhällsklassers privilegier och förutsättningar. Allt pekade på att Peele skulle fortsätta visa upp sin egen bild av USA:s mindre smickrande aspekter i ett medium han verkar ha bemästrat redan från början.
Nope verkar dock sakna dylika ambitioner. Det finns en spännande handling, regin håller toppklass, och manuset är välskrivet, men det senare saknar substans. Med andra ord: det enda som saknas är just det som fick Peeles tidigare filmer att stå ut. Jakten på UFO:t i Nope påminner om den i Närkontakt av tredje graden, men Peele verkar ha tagit efter Spielbergs brist på poäng och djup. Visst finns det någon form av tematik rörande djur – återkommande flashbacks till en sitcom har en innebörd som blir tydligare allteftersom – och den Bibelvers som citeras i början kan eventuellt med lite välvillig övertolkning skapa någon form av djupare mening, men filmen saknar koppling till omvärlden. Där Get Out och Us var symboliska är Nope snarare epistemisk: behållning ligger i att få veta mer om UFO:t, men när man väl får det infinner sig ett besviket ”jaha?”.
