[220629] Under de senaste tre–fyra decennierna har Sverige alltmer kommit att kännetecknas av ökade inkomstskillnader och skilda livsvillkor mellan olika grupper. Antalet invånare som lever i relativ fattigdom har fördubblats sedan 1990-talets början (Mood & Jonsson 2019). Parallellt med att den svenska välfärdsstaten försvagats har storstäderna blivit starkt geografiskt segregerade.
Ekonomisk och social status, hälsa och utbildningsmöjligheter såväl som framtidsutsikter ser olika ut beroende på var man bor. Närmare en tredjedel av storstadsinvånarna har i dag begränsade möjligheter att realisera de mest ordinära livsdrömmar (Sandberg 2017; Therborn 2018). Det finns storstadsområden där majoriteten av barnen växer upp i familjer som, enligt Rädda Barnens återkommande studier, lever under fattigdomsgränsen. Det fria skolvalet har lett till att barn och unga från bemedlade och strategiskt tänkande familjer undviker de kommunala förortsskolorna (Östh, Andersson & Malmberg 2013). Detta är central faktor bakom skolans bristande likvärdighet.
Kommunala förortsskolor förmår inte uppväga den allt påtagligare sociala skiktningen, utan betydelsen av elevernas familjebakgrund tenderar snarare att öka (Skolverket 2012; Gustavsson, Katz & Österberg 2017; Gustafsson & Yang Hansen 2018; Lindbäck 2021). Uppväxten i en stigmatiserad stadsdel, där arbetslöshet och bidragsberoende är en del av vardagen och där omvärldens blick på det egna bostadsområdet är nedvärderande, leder till att många unga ser sig själva som andra klassens medborgare.
Enligt forskningen innebär dessa villkor utöver den socio-ekonomiska ojämlikheten också en ”inre ojämlikhet” (Wilkinson & Pickett 2018), en bristande tro på sig själv och sina egna möjligheter. Många uppfattar sig som förlorare ”innan korten är synade”. Skolan blir en del av det Sverige som man upplever sig vara utestängd ifrån (Sernhede 2011). Det är också dessa villkor som forskare pekar på när de menar att skolan i storstäderna bidrar till att öka segregationen och den sociala skiktningen (Runfors 2003; Gustafsson, Sörlin & Vlachos 2016).
Läs hela texten i spalten till höger (pdf-fil)
