[220622] Det blev två dagböcker till för Ulf Lundell, den första nr 6 löper från 7/9 2020 till 16/4 2021. Prosadikterna är de samma som i de föregående fem, i regel väderrapport först, sedan en promenad i intilliggande nationalparken och därefter bl a kommentarer om vad han läser, ser på TV, besök hos exfrun S i galleriet i Simrishamn. Fast nu finns en annan ung dam som han delar säng med.
N benämner han henne, 33 år yngre än han. Hon fanns med i slutet av Vardagar 5 och nu har han släppt in henne i sitt solitära liv. N är gammal kvällstidningsjournalist men jobbar nu som PR-konsult på en byrå.
”Vad sägs om en GT på Skanstull” var visst det första mail hon skickade till honom. Men det blir nog inga fler Gin & tonic för honom, skriver han. Han går fortfarande och tar blodprov för att visa att han lever nyktert och han har inget ovillkorat körkort förrän maj 2022, skriver han på ett ställe. Han längtar till dess, så han kan köra utomlands igen.
I dessa båda böcker blir det mest turer i Skåne och till Stockholm och Göteborg. Stockholm verkar han bli nyförälskad i vid ett tillfälle men slår det snabbt ifrån sig. Fast på Österlen där han nu bott i 15 år är han tveksam till om han vill fortsätta bo så länge till. Men vart ska han flytta? Han söker.
Det rör sig mycket kring pandemin så klart under denna tid. Han svär över antivaxarna och förbannar även Trump och hans anhängare som stormade Kapitolium. Islamister och talibanerna och nyliberalister i Sverige får också ogillande kommentarer liksom att han även denna gång dänger glosor mot Jonas Gardell som han tycker är självgod liksom den religiöse tidningsskribenten och författaren Joel Halldorf. Och vad privatiseringen av skolans värld har ställt till med är något han återkommer till.
”Kvinnokropp, kvinna i sängen igår Avslappnande Man fick fröjda sej” skriver han 28/9 -20. Liksom förut är det sällan punkt på raderna utan de löper som dikter ofta.
29.9-20 skriver han: ”Längesen man låg med huvud ansikte tunga mellan en kvinnas lår Lite väl längesen Det piggade upp…”
Lite längre fram: ”N har vacker kropp Så var det sagt hennes höfter är nästan smäckert afrikasmala eller som en 400-meterslöperska…”
Utlämnande är han som han alltid varit om sina kvinnor. Men jag undrar vad de tycker om att läsa sådana här beskrivningar. Egentligen. Och: undrar han inte själv?
På ett ställe i Vardagar 7 står det att han skriver dessa böcker: ”…främst för mej själv som en undersökning av landet, världen Mej själv, i min ålder…” och i denna långa förklaring kommer det till slut till att han sagt upp kontakten med sin äldsta dotter då hon i en podd dissat hans nya förhållande till denna mycket yngre kvinna.
Han är ambivalent om han ska turnera igen, plockar så gott som aldrig upp gitarren, om än han får nya musikslingor i skallen på sina morgonpromenader. Men skriver sångtexter gör han inte. När N är på besök i 14-dagars intervaller blir han en annan mänska, skriver han, mer positiv och levnadsglad. Då målar han i ateljén mest, sällan när han är ensam. Han är ändå tveksam till om detta med N kan bli nåt på sikt. De äter goda egentillagade middagar tillsammans och äter ibland ute på restaurang och ser tv-filmer och serier tillsammans och älskar, så klart.
27.1-21: ”Hon har ”flyttat in” pö om pö Jag är kluven, mycket”
En debattartikel ur DN om nyliberala epokens misslyckande författad av en professor emeritus finns publicerad i sin helhet i bok 6. Liksom en debattartikel om att den obotliga alkoholismen är en myt, ur Aftonbladet – i bok 7.
Han köper vin till N ibland men dricker inget starkt själv vilket han ju är förhindrad att göra via provtagningarna om han ska få tillbaka ovillkorat körkort.
Att han inte är någon ungdom längre framkommer av hans hjärtrusningar som inträffar ibland. Liksom att hans ländrygg vållar honom värkbesvär. I slutet av bok 7 får han svar på röntgen av ryggen som visat att kotorna inte är vad de borde.
Visst är det mänskligt mycket av det han upplever och inte utan charm och humor men alla dessa deppigheter och tillkortakommanden som han ger uttryck för tvivlar jag på om det är nödvändigt att skriva om. I den här formen. Som jag skrev i recensionen av bok 5 så önskar jag att få läsa en roman igen av Ulf Lundell. Förvisso har de alltid varit lätt förtäckta självbiografier men de har ett högre litterärt värde än rakt igenom dagboksskrifter i detta mastodontformat.
Vardagar 7 sträcker sig från 22/4-21 till 24/9- 21 och hela boken är på 462 sidor. Ska ställas mot Vardagar 6 som är på 688 sidor. Det är mastigt att ta till sig. Fåglar kryllar det av som vanligt – och det har ett litterärt ornitologiskt värde då han är mästerlig på dessa.
Men som helhet betraktat tycker jag inte att Lundell i denna form är att föredra.
