[220524] I september 2018 skrev jag följande text: Jag bor högst upp i ett hyreshus i Majorna och har en minimal altan utanför köket. I våras meddelade bostadsbolaget att altangolvet måste bytas ut eftersom det läckte regnvatten ner i ytterväggen hos grannen inunder. Den första juni kom ett par gubbar och bar ut stenplattor, tätskikt (som tydligen inte alls var tätt) och isolerande cellplastskivor ända ner till den råa betongen. Det skulle väl ta någon vecka att få det klart, trodde jag.
När jag nu – efter åtskilligt tjat via telefon – sitter och dricker kaffe med kex ovanpå den nya trätrallen har det gått nästan fyra månader. Allting tar sin tid. Särskilt byggprojekt.
1992 började en jättelik borr sitt arbete med en tågtunnel under Hallandsåsen. Den beräknades bli klar fem år senare, 1997. Men efter bara tretton meter körde borren fast och man tvingades byta byggmetod. Några år senare hände det som redan utredningen inför bygget varnat för, varningar som Banverket viftat bort. Det läckte ut alldeles för mycket grundvatten, och bäckarna uppe på åsen torrlades. Detta försökte man stoppa med det giftiga ämnet Rhoca-Gil, som spreds i grundvattnet, vilket fick till följd att korna däruppe blev sjuka. Skandalen var ett faktum.
Bygget stoppades under flera år, och startade inte igen förrän 2003. Först tolv år senare – december 2015 – kunde tunneln invigas. Då hade det alltså gått tjugotre år sedan byggstart. (Gissa hur många gånger dyrare det blev än beräknat, och googla sedan fram facit.) Allting tar sin tid och har sitt pris. Särskilt byggprojekt.
Under tiden antogs här i Göteborg 2005 stadsplanen för omfattande byggen av bostäder och kontor längs Skeppsbrokajen. Det är tretton år sedan så det borde väl nästan hunnit bli klart? Nejdå! Inte en enda ny byggnad har ens påbörjats utöver en färjeterminal, som nu i höst leder till en hållplats helt utan spårvagnar. Jo, förresten – man har byggt en garagenedfart också, fast utan garage. Det blev visst något fel med nivåerna, så allting ligger på is. Allting tar sin tid.
Ja, ja, men Skeppsbron är ju ett stort område, det är klart att det tar tid, invänder du. Så ett mindre projekt, som reparation av en hundra meter lång bro, går väl ändå snabbt och problemfritt: Vasabron började rivas i juni 2017, den behövde förstärkas och det hela skulle varit klart i april i år (innan starten för Västlänkenarbetet). Efter byte av entreprenör är den nya sluttiden satt till juli 2019. Just det: allting tar sin tid.
Apropå Västlänken är ju södra röret i Götatunneln avstängt på grund av förstärkningsarbeten på de två ställen där tågtunneln ska korsa (inunder antar jag). Detta skulle vara klart i december. Nu har entreprenören meddelat att de inte kommer att hinna klart i tid och arbetena kommer därför att avbrytas. Det är oklart när dessa arbeten ska färdigställas…
Solen är på väg ner och kaffet är urdrucket, så jag går in. Alla som tror att Västlänken kommer att vara färdigbyggd enligt planerna 2026 räcker upp en hand!”
Idag (18 maj 2022) får jag höra på lokalradion att Västlänken blir mellan ett och ett halvt och fyra år försenad. Och hur stor fördyringen blir har vi inte sett ännu! Notan påstods bli 20 miljarder. Men då var inte de nödvändiga ombyggnaderna av befintligt spårsystem inräknade. 30 miljarder i dåvarande penningvärde är nog i underkant.
2018 räknade jag också ut följande:
Om värdet för varje resenär i form av kortare restid / bekvämare resa skulle sättas till 50 kronor för varje sådan resa tur o retur (låter väl ganska generöst) skapar Hagastationen ett totalt värde på 4 miljarder först efter 40 år! Fast slingan under stan kostar förstås betydligt mer än så att bygga.
