[220520] Boendefrågor är högst aktuella i Göteborg. Borgarna med hjälp av SD vill omvandla ovisst antal allännyttiga bostäder till bostadsrätter. Kapitalstarka företag bygger allt högre hus. Och mitt i allt detta används husen även till bostäder. Ofta får man anledning att undra om det finns någon som tänker på hur livet ska gesstaltas för oss som bor här. Finns det någon plan för stadens framtid? Finns någon framåtsyftande rörelse?
Kanske hänskjuter vi gärna övergripande frågor till en stadsarkitekt, han eller hon får ju ändå betalt för att göra livet för oss medborgare så gott det går. Just i Göteborg tycks stadsarkitekten inte avsätta några tydliga spår. Resultatet har blivit att vi som boende har fått blicka ut ur våra bostadsområden för att se om vi kan göra något för att förbättra livet i närområdet.
Bild: Arena Första Lång.
I Majorna hade lokala hyresgästföreningar på 80-talet ofta ganska livliga verksamheter och ibland även en kvarterstidning. Samtidigt fanns frågor som gjorde att hyresgästerna tvingades blicka längre än till de egna kvartersgränserna. Några sådana frågor var bristen på dagisplatser, den tilltagande bilismen och frågan om tvångsanslutning till kabel-tv. Det var därför ganska enkelt att få de lokala kvartersföreningarna att ansluta till till den nystartade stadsdelstidningen Vi Majbor.
Idag finns en stadsarkitekt, Björn Siesjö. Han skulle kunna gripa sig an en fråga som gäller relationen mellan det lilla och det stora. Stadsbyggnadskontoret har nu föreslagit att det ska byggas 200 bostäder i ett slutet kvarter med fyra till sju våningar höga hus.
Helt fantasilöst, menade Skanstorgsgruppen redan år 2020. Känslolöst, menar Länsstyrelsen i sitt utlåtande som ska skydda byggnader som har riksintressen. Många frågar sig varför staden inte har samma syn på Skanstorget som Länsstyrelsen. Riksintressen bör ju sammanfalla med stadens intressen. Man kan ana en konflikt som kan stå Göteborgarna dyrt, den mellan politik och ekonomi, eller mellan demokrati och kapital. När kapitalet ser en tom yta ser det samtidigt möjligheterna till vinst. Varje byggprojekt genererar stora pengar. Vi Göteborgare har att leva med byggnaderna under många år, byggnader som påverkar vår tillvaro på olika sätt.
I Alba har Lars Jadelius skrivit om att Skanstorget inte bara bör betraktas som en lokal plats i staden, utan bör ses som en del av en större enhet (Skapa ett Skanstorget för framtiden). Nu finns möjligheterna att integrera Skanstorget med de omgivande områdena, som stadsdelen Haga, universitetsområdet och stråket längs Övre Husargatan bort mot Linnéplatsen. Om detta ordnade vi i samverkan med andra ett öppet möte i Hyresgästföreningens lokal Arena Första Lång.
Förutom Lars Jadelius presenterade arkitekturprofessor och medlem i Skanstorgsgruppen, Claes Caldenby, sitt perspektiv på Skanstorget som plats och som något större i staden. Sociologiprofessor och aktivistforskare Håkan Thörn gav synpunkter på demokratiperspektiv i folkliga rörelser. Elisabeth Lundgren från Alba band elegant samman de olika perspektiven.
Vi planerar att återkomma till frågan om Skanstorget ska bli en privat angelägenhet för två hundra ägare av bostadsrätter eller en viktig del av en demokratisk stadsutveckling för alla Göteborgare.
