[220410] Göteborgs borgerlighet i allians med Sverigedemokraterna har drabbats av Stockholmssyndromet – att sälja ut allmännytta till bostadsrätter. Kortsiktigt handlar det om en begränsat antal fastigheter och med begränsad effekt på en stadsdel. Det långsiktiga målet hittar vi antagligen i Stockholm.
Tankegången kommer från nyliberala ideologer, som hävdar att sociala relationer ytterst hanteras bäst av marknaden, som skola, vårt och omsorg. Idag kritiseras den nyliberala ideologin alltmer av forskare. Men politiker lyssnar allt mindre på forskare och alltmer på vad som kan ge röster i nästa val. ”Långsiktig politik” har ersatts av ”kvartalspolitik”.
Om politiker har ambitionen att skapa blandade boendeformer för att motverka segregation i samhället och exempelvis eftersträvar både bostadsrätter och hyresrätter vid nybygge så är villkoren inte desamma som vid en omvandling av redan befintliga hyreshus. Vid nybygge söker man sig antingen till en bostadsrätt eller till en hyresrätt.
Vid en omvandling av hyresrätt till bostadsrätt ser villkoren helt annorlunda ut. Här finns redan hyresgäster som har flyttat in och inrättat sitt boende på samma sätt som den som flyttat in i en renodlad bostadsrätt. Så länge boendeformen är given när man flyttar in in i sitt hus behöver det inte bli några konflikter. Men för dem som bor i en hyresrätt där minst 2/3 av de boende vill byta ägandeform till bostadsrrätt förändras villkoren på ett ojämlikt sätt. Vid omvandling från hyresrätt till bostadsrätt blir allt omvälvande för alla som väljer att stanna kvar i kvarteret.
För den som vill bo kvar i hyresrätt gäller hyreslagen precis som tidigare, förutom att man nu byter hyresvärd; majoriteten av de tidigare grannarna. Bostadsrättsföreningen vill normalt bli av med sina hyresgrannar. Det blir en uppdelning av ägare och hyresgäster i ”vi” och ”dom” – en klassisk grogrund eller metod för att skapa konflikter. När man som hyresgäst vill ha underhåll i sin lägenhet kan man räkna med ett dåligt förhandlingsläge med ägaren. Ägandet blir mer personligt än för det kommunala ägandet. Vill man byta sin lägenhet ska hyreslagen gälla men lägenheten är inte längre lika attraktiv som tidigare, för vem vill flytta till en bostadsrättsförening och bli betraktad som sekunda vara?
Livet som hyresgäst i en bostadsrätt blir högst sannolikt tydligt sämre än när alla var hyresgäster och jämställda. Detta är något som de borgerliga borde ha funderat över innan de kom fram till sin djärva idé. Istället invaderar de ditt liv med marknadsfundamentalistens sjävlgodhet. Priset för att omvandla hyresrätt till bostadsrätt går via social intervention hos hyresgäster. Frågan är bara: Vilken moralisk rätt har de som ledstjärna?
