[220308] Det mäktiga lyriska eposet Ædnan om det samiska ödet, utsatt för det svenska majoritetssamhällets imperialism och exploatering, blev ett omedelbart litterärt genombrott för Linnéa Axelsson år 2018, och belönades också med Augustpriset, vilket är ovanligt när det gäller lyrik.
Nu kommer Linnéa Axelsson med en bok som till genre, stil och format är helt annorlunda, en kort roman med en tungt vägande titel, Magnificat. Några kanske associerar titeln till Bachs musikaliska tolkning av den bibliska berättelsen om hur den gravida Maria mötte den likaledes gravida Elisabet. Maria blev som bekant mor till Jesus, Elisabet fick sonen Johannes (döparen). I Magnificat möts också två gravida kvinnor, men medan jagberättaren och huvudpersonen föder sitt barn förlorar den andra kvinnan sitt. I ett senare skede ska kvinnan som förlorat sitt barn försöka övertala berättaren att föda ett barn åt henne.
Problematiken med att föda ett barn på uppdrag blir ett tema i boken, det är ju också faktiskt vad den bibliska Maria åläggs att göra. Medan den vanliga bilden av henne är ikoniskt stilla, liksom inglasad i sitt jungfruliga moderskap, är kvinnobilden helt annorlunda i Linnéa Axelssons version. Här är det graviditetens och födandets köttsliga konkretion som lyfts fram. Liksom för övrigt den sexualitet som förutsätter den.
Magnificat är inte helt lättillgänglig, man behöver nycklarna från den bibliska bakgrunden för att ta sig in i den, och den har en tendens att liksom sluta sig kring sitt eget hemlighetsfulla inre, där gränser löses upp mellan liv och död, men också, om man så vill, mellan köttets lust och den sökande själen.
/Christian Swalander
Linnéa Axelssons Magnificat är utgiven av Albert Bonniers förlag 2022
