[211030] Unikt, är ordet som återkommer, när Backa Teaters orkester kommer på tal. Några dagar framöver kan man ännu uppleva denna säregna musikensemble ”live” i något av en avskedskonsert. En föreställning formad till en nostalgitripp i en teaters framgångsrika historia.
Runt 40 år har passerat och ett hundratal teaterproduktioner iscensatts sedan Göteborg fick denna unika teater för barn och ungdom, som efter kort tid flyttade från Götaplatsen till egen adress på Hisingen med musiker som väsentlig del av ensemblen. Musikerna är i stort sett desamma sedan dess så pensionsåldern närmar sig, medan ett fåtal av de ursprungliga skådespelarna finns kvar av den klass från Teaterhögskolan som anställdes direkt efter avlagd examen. Dit hör Gunilla Johansson Gyllenspetz men också Lars Melin, som dock kommit och gått och nu återkommit som Backa teaters konstnärliga ledare efter Mattias Andersson. Han efterträdde i sin tur Alexander Öberg och hade att hantera flytten till nuvarande lokaler på Lindholmen och skapade succé direkt med sin version av Dostojevskis roman Brott och Straff.
Men det började med Eva Bergman i slutet av 1970-talet. Det var hennes idé att om nu barn- och ungdomsteatern skulle få sin egen verksamhet så skulle musiken spela en central roll. Och det har den gjort sedan dess. I den nu aktuella Jubileumskonserten har musikerna själva huvudrollen och de bjuder på en variationsrik musikalisk kavalkad som löper genom stor del av Backa Teaters historia medan pjäser som deras musik ingått i figurerar som tysta och svartvita bildspel på stor duk i bakgrunden. Konsertmiljön är säkrad genom att inte äga rum i själva teaterrummet utan i foajén, granne med restaurangen, med publiken placerad runt bord för sex med orkestern för ovanlighetens skull samlad på en estrad.
Det unika för Backa Teater har inte bara bestått i att föreställningarna ledsagats av musik. Musikerna har på olika sätt också interagerat i handlingen, uppträtt i olika skepnader, aldrig varit samlade i typ orkesterdike. Musiken har utgjorts av allt ifrån egna kompositioner i såväl rock som jazz och folkton och i den mån man lånat från tonsättare som Stravinskij och Grieg så känns Backamusikernas eget sound igen, när de nu träder fram som en helt egen kraft och bjuder på en musikhistorisk odyssé från 1980-tal och framåt, påverkade som de ju varit också av de musikaliska trender som förekommit inom alla musikstilar, men också av internationella influenser från Afrika och Asien, i samband med Backa-ensemblens uppmärksammade gästspel.
Eva Bergmans oförglömliga satsning på att spela Shakespeare som skolteater gör sig särskilt påmind genom några av orkesterns egna tonsättningar. Teaterns skådespelare, som Kjell Wilhelmsen, Gunilla Johansson Gyllenspetz och Filicia Stjärnsand uppträder i valda sångnummer. För att inte tala om orkesterns senaste tillskott, den mångkunniga Kristina Issa, som ett par gånger lämnar sin plats bakom keyboard för några fantastiska sångnummer.
Det försäkras från teaterledningen att konserten inte ska signalera slutet på Backa teaters era med anställda musiker utan att det handlar om en spännande föryngring. Hur en kommande ensemble kan komma att ta sig ut ska bli oerhört spännande att se, kan man instämma i med Lars Melin, som uttrycker det i konsertens programblad, som redovisar kommentarer från Backa Teaters samtliga fyra konstnärliga ledare.
