[211012] Infrastrukturprojektet Västlänken har engagerat många medborgare i främst Göteborg, inspirerat till två lokala partier och opinionsmässigt skurit tvärs igenom alla vanliga partier. Engagemanget har varit starkt, men sen då? Nu kommer en historisk dokumentation om kampen. Betyder den en slutpunkt för motståndet?
Den göteborgare som rör sig mot regionerna utanför staden med bil vid morgonrusningen har anledning att fundera över resvanor. Åker man med bil söderut mot Kungsbacka eller mot Onsalahalvön, så uppstår det snart köer av bilar i motsatt riktning. I dessa bilar sitter oftast en enda person. Väl inne i Göteborg uppstår allt oftare trafikinfarkter och det är uppenbart att biltrafiken blir alltmer dysfunktionell.
Problemet har länge varit förutsägbart. Men i den här staden har bilen varit helig och den kallas ibland Volvo City. När Askim inlemmades i Göteborg på 70-talet föreslog politikerna att en spårvagnslinje skulle byggas från Askim till centrala Göteborg, men det lät alltför eländigt i askimsbornas öron. I sina bilar behöver man inte utsätta sig för oväntade möten. Kungsbackaborna har i sin tur idag närmast en direktlinje med tåg till Göteborg, men många väljer trots det att begrunda sitt öde på en stillastående motorväg.
Många har förstås uppmärksammat de ineffektiva kommunikationerna och staten, regionen och ett antal kommuner skapade det gemensamma projektet Västlänken. I första skedet infördes vägtullar på ett antal inflödespunkter för att delfinansiera projektet. Då bildades partiet Vägvalet som en protest mot vägtullarna.
Än större blev protesterna inför det fortsatta bygget av Västlänken, med en tunnel för främst regionala genomfartståg. Förutom centralstationen byggs nu två nya stationer under jord i Haga och Korsvägen intill Liseberg. Vid förra valet 2018 kom det nya partiet Demokraterna in i fullmäktige och blev näst största parti. Målsättningen var då att stoppa Västlänken, av vilken då bygget redan nyligen var påbörjat. Om ett år är det val igen och tanken på att stoppa projektet måste betraktas som en hägring. Så vad kommer att hända med lokalpolitiken?
Den som siktar framåt kan ju alltid börja med att dra lärdomar av vad som tidigare skett. Kanske kan Tunnelmysteriet inspirera till sådant? Boken är inte i första hand ett propagandavapen för fortsatt kamp, snarare en seriös analys av vad som hänt under resan. Personerna bakom boken kommer från Föreningen Göteborgs Kultur- och Miljöarv med ungefär 750 medlemmar. Många av medlemmarna är välmeriterade, som Göran Värmby, med förflutet i Greenpeace och projektledare på Business Region Göteborg och Lars Nordström, professor emeritus i kulturgeografi och tidigare ordförande för kulturnämnden i regionen. Samtidigt är boken ett partsinlägg för motståndet mot Västlänken.
Man går igenom löften från förespråkande politiker och entreprenörer och anser sig visa att mycket har varit falska löften. Löftena om miljövinster håller inte heller, restiderna blir längre och så vidare. Jag ser behovet i stort men kan inte värdera alla påståenden. Det finns säkert smartare lösningar för infrastrukturen i Göteborg, eller Volvo City. Den stora utmaningen handlar om att socialisera de många som pendlar i bil till staden. Kanske främst genom att göra kollektivresandet betydligt mer attraktivt.
Det som tidigt slog mig var att den underjordiska tågsträckningen kan väcka tanken om en framtida tunnelbana. Nästa spårvagnssträcka mellan Hisingen norr om Göta Älv till stadens södra delar ska byggas under älven till åtminstone Slottsskogen med en station vid Stigberget i Majorna. Förlängningen av fantasin ger sig själv. I början av bygget talades det inget om denna möjlighet.
Istället har problemen idag blivit centrala i argumentationen, som att det kommer att vara stökigt på många platser under byggtiden i Göteborg. Men det kommer knappast att vara huvudfrågan vid valet nästa år. Hur tänker sig då Demokraterna att de ska förhålla sig till valet? Kommer alla som röstade på partiet vid förra valet att återgå till de partier de röstade på innan? Eller väljer Demokraterna att fortsätta i någon form? Svaret kommer i bokens avslutande text av Claes Westberg, med en underrubrik: ”Demokraterna – från Västlänksfokus till komplett kommunalt program”.
Lokala partier har det funnits många av genom åren. Oftast är det konkreta konflikter som har varit katalysator i de politiska striderna. Ofta har de varit framgångsrika. Men sällan har de varit långlivade när konflikterna har lösts upp. För Demokraterna har de inre spänningarna redan hamnat i offentlighetens ljus.
Trots att boken är en partsinlaga ser jag den som en intressant dokumentation över ett stort infrastrukturprojekt. Vissa av graferna är dock i minsta laget för att man enkelt kunna ta till sig innehållet. Så det kan vara bra att förse sig med förstoringsglas.
