[210721] Jag vet inte om det är Peter Englund själv som valt omslagsbilden till hans bok Tystnadens historia och andra essäer. Hur som helst är det ett med titeln kongenialt val. Omslaget återger en målning av den amerikanske konstnären Edward Hopper, betitlad Hotel Room. Och som ingen annan fångar Edward Hopper på ett gåtfullt sätt just tystnaden.
Oavsett om bilden föreställer en människa, ett landskap eller ett hus, är den på något sätt som försänkt i tystnad. Märkligt nog, att avbilda tystnad ”borde” ju i princip vara omöjligt.
Tystnadens historia och andra essäer gavs för första gången ut redan 2003. Peter Englund har nu daterat upp essäerna, tagit bort en och tillfört en ny, ”Om den blå himlens historia”. Jag tycker det är motiverat att se denna omarbetade utgåva som en ny utgivning, och vill gärna dessutom framhålla att det är en ytterst läsvärd och intressant sådan, infallsrik, informationstät och med en som det anstår essägenren väl anlagd personlig vinkel på det företeelser som avhandlas.
I en rad böcker har Peter Englund givit röst åt de obemärkta soldater som stred i det första världskriget. Med möda och forskningsiver har ur ofta försummade källor lyft fram dessa människoöden, ofta gripande och berörande, som i vanliga fall lämnas utanför den traditionella historieskrivningen.
I Tystnadens historia kan man säga att Peter Englund i stället lyfter fram en rad ting som haft stor betydelse för den sociala och ibland också ekonomiska utvecklingen, liksom för otaliga ”vanliga” människors liv. När det gäller just tystnaden så infinner sig förstås genast det paradoxala förhållandet att dess historia inte kan skiljas från ljudens och ljudmiljöernas historia. Med utgångspunkt i hur Peter Englund en dag slår till en broms som landat i hans nacke och ser den falla till marken där den attackeras av en hästmyra går han igenom både föreställningar om tystnad och ett antal ljudmiljöer från naturen och kulturen-civilisationen. När hästmyran sluter sina käkar kring bromsens fasettöga hör Peter Englund hur det krasar till. Historien om tystnaden blir också historien om lyssnandet. Vad har lyssnandet betytt för hur människan tolkat och förhållit sig till sin omvärld?
I den nyskrivna essän om den blå himlens historia inleder Peter Englund med att i minnet gå tillbaka till upplevelser under den period han som i den amerikanska armén ”inbäddad” rapportör skrev om Irakkriget. Under den obarmhärtigt molnfria himlen brann hettan med förtärande styrka, den blev som ett fysiskt flöde, rinnande över människor och landskap. Sedan följer en betraktelse över hur växlande klimatologiska förutsättningar påverkat tillvaron, genom fenomen som den så kallade lilla istiden och även de atmosfäriska förändringar som uppkommit genom vulkanutbrott och som kan ha betytt en del till exempel när det gäller hur naturen avbildats i konsten.
Englund nämner som exempel den brittiske konstnären Turners spektakulära solnedgångar. Essän utmynnar i den existentiella krissituation som mänskligheten genom växthusgasernas snabbt ökande mängd i atmosfären står inför, och blir också ett väl underbyggt ställningstagande för ingripande och omedelbara åtgärder.
En rad tekniska ting behandlas på ett kunnigt och ofta roande sätt i boken. Glasögonen, denna så otroligt betydelsefulla innovation får sitt utrymme, det till synes obetydliga men så användbara gemet får sitt. När det gäller just gemet påpekar Englund att det är den tekniska pryl som mer än någon annan används till annat än det avsetts för. Det tror jag alla kan skriva under på. Vem har inte böjt till ett gem för att få ett litet redskap? I våra dagar är ju ett stort antal elektroniska prylar, mobiler, datorer osv, försedda med ett litet reset-hål, där man ska peta för att återstarta apparaten. Vad annat än ett uträtat gem kan man använda då?
Andra intressanta ting med en fascinerande och här väl återberättad historia är den elektriska massagestaven, tandborsten och skyltfönstret. Peter Englund behandlar också McDonalds historia, med dess enorma impact på konsumtionsmönster, och den holländska tulpansvindeln, urmodern till alla uppblåsta finansbubblor. Som på något magiskt vis tycks ha en oändlig reproduktionsförmåga, med ofta fruktansvärda effekter för individer och samhällen.
Tystnadens historia och andra essäer är både lustfylld och lärorik läsning. Den ger också fint uttryck för författarens förmåga att kombinera ett historievetenskapligt förhållningssätt med en genomtänkt etisk hållning, präglad av goda humanistiska ideal.
