[210721] Jag hade en vän som var totalt ointresserad av och okunnig om fotboll, och jag funderade ibland över hur jag skulle kunna få honom nyfiken, på hur jag skulle presentera och förklara detta stora som fotboll är för oss redan frälsta. Jag märkte ganska snart där i mina tankar hur ofantligt komplext inte bara själva spelet är utan också hela kulturen runtomkring. Hade jag fortfarande umgåtts med den där snubben så hade jag nu kunnat sätta Niklas Rådströms bok i händerna på honom. För Rådström har tänkt till, och hans vida tankar finns samlade i En liten bok om fotboll, demokrati och hur man bygger ett samhälle, som kommit ut på Mondial.
Fotboll är så mycket och Rådström får in förtjänstfullt många perspektiv på bokens hundrafyrtio sidor, kopplingar och paralleller till demokrati och samhällsbygge, om lek och supportrar och skillnaden mellan deltagar- och publikkultur, om växande samhällsklyftor, om höger- och vänsterfotboll, och mycket mer än man kan få med i den här texten. Hittar jag några små minustecken är det att han kunde ha skärpt till språket ytterligare på vissa ställen, det blir en del upprepade ord och uttryck och det blir onödigt slappt här och där. Och Nobelpristagaren Peter Handke är väl från Österrike, är inte schweizare som det står här? Men till det positiva får vi heller inte glömma sonens, Pelle Rådström 8 år, livfulla teckningar av spelare i diverse matchsituationer.
Det börjar med några citat på försättsbladet, ett är av Francis Picabia: ”Vårt huvud är runt för att våra tankar ska kunna ändra riktning.”
Citatet ger en naturlig fortsättning till det klyschiga pratet om att ”bollen är rund”. Eller som Niklas Rådström uttrycker det ”I en demokrati är bollen alltid rund.” Han för intressanta och relevanta resonemang och gör trovärdiga analogier mellan fotbollen och demokratibegreppet. Med lätt hand använder han sin bildning, jämför exempelvis tränarens roll med Duke Ellingtons som orkesterledare, eller med annan konstnärlig ledning. Han berättar om den amerikanska högertänkaren Ann Coulters idéer om fotboll som oamerikansk verksamhet, att hon tycker det är en förlorarkultur eftersom matcherna så ofta slutar oavgjort, och att spelarna liknar djur i det att de inte får använda händerna, som ju är det som skiljer oss från djuren. Ja, man kan tydligen tycka och tänka i stort sett vad som helst om fotboll, vilket bara gör sporten än bredare.
Fotboll är lek och disciplin på en gång:
”Människors liv utgörs av en ständig pendling mellan lustupplevelse och önskan till ordning. Fotbollen vänder sig till båda dessa aspekter av vad det innebär att vara människa. Fotbollen är på en gång karneval och exercis, utlevelse och återhållsamhet, intuition och tanke.”
Likheterna mellan en fotbollsmatch och demokratiska val; man kämpar om att vinna, men måste hålla sig till reglerna och alltid försöka respektera motståndaren även när du inte alls tycker likadant eller är på väg att förlora:
”Hur ska två grupper med diametralt motsatta intressen på en begränsad yta och under en begränsad tid kunna verka för sin egen sak och oavsett utgång se det givna resultatet som rimligt rättvist när den utmätta tiden är slut?
Det liknar den grundfråga varje demokratisk och mot rättvisa syftande civilisation bör ställa sig och hitta ett rimligt svar på.”
Niklas Rådström, född 1953, har ett synnerligen brett register. Han har skrivit poesi, romaner och dikter, essäer, dramatik och filmmanus, han är professor i kreativt skrivande, ledamot av Samfundet De Nio, och mottagit en rad priser för sitt författarskap. Vid sidan om sina romaner har han bland annat dramatiserat Bibeln i en fyra timmar lång teaterpjäs, och skrivit manus till Suzanne Ostens film Tala! Det är så mörkt.
Författaren diskuterar också olika synsätt på tid:
”Ishockey, basket och flera andra sporter spelas i vad man kallar effektiv speltid. Det betyder att klockan stannas varje gång spelet av någon anledning blåses av. På så vis liknar de mer arbete eftersom det endast är den tid då rena prestationer utförs som räknas. Det är en tidsuppfattning som inte tar in hela våra liv, utan räknar endast med vad vi gör i den funktion, eller kanske ska vi kalla det yrke, som vi tagit på oss. Det är en tidsuppfattning som säger oss att endast våra prestationer är av värde, allt annat är ovidkommande bihang.”
Rådström är kritiskt till den allt större kommersialiseringen av fotbollen, och han pratar också om ekonomins betydelse i ett samhällsliv och för en fungerande demokrati. Om allt större ekonomiska ojämlikheter världen över, klyftorna som växer och de rika eller affärsmännens kunder som sitter på våra fotbollsarenor i speciella bås med mat och dryck, medan de riktiga fansen inte kommer in eller ens har råd med biljetten.
Han nämner ”kommersialiseringseffekten”, när varor och tjänster läggs upp på Mammons bord till försäljning urholkas deras värde och mening för oss. Och han gör en analogi mellan fotbollens offsideregel och marknaden ”Offsideregelns syfte är att göra spelet rikare och att frigöra spelarna på planen från att vara låsta vid sina positioner.”
”Vad den oreglerade marknadens förespråkare inte verkar inse är att marknaden till sin natur strävar mot sin egen upplösning genom monopol och kartellbildning. En oreglerad marknad blir som en turnering där en vinnare förväntar sig att outmanad kvarstå som tabelletta år efter år. Hade den fria marknadens aktörer tydligare utsatts för en offsideliknande begränsning hade alla de finanskriser som nu i ett par decennier hemsökt oss inte haft lika lätt att uppstå.”
Niklas Rådström talar även om att en stats eller fotbollsklubbs identitet ofta sitter kvar i generationer trots byte av spelare och tränare, invandring av nya människor, eller vem som sitter i regeringen.
Ja, fotboll är så mycket och den som tror att det enbart handlar om att göra mål och vinna, eller att en match där ena laget vinner med 10 – 8 automatiskt är bättre än den som slutar 0 -0, kan med fördel läsa En liten bok om fotboll … och få en chans att tänka annorlunda. Rådström breddar, fördjupar och förhöjer fotbollen med sina resonemang. Och då har vi inte ens nämnt hur man bygger ett lag och kämpar tillsammans, kamratskapet och empatin. Det senare såg vi tydliga och hjärtskärande tecken på under Danmarks inledande match i det nyligen avslutade EM-slutspelet. När lagets stjärna, Kristian Eriksen, segnade ner framför ögonen på medspelare, publiken på läktarna och miljontals tevetittare bildade lagkamraterna en ring runt honom för att hindra integritetskränkande insyn när läkarna kämpade för att rädda hans liv.
