[210513] Den fjärde dagboken av Ulf Lundell rör sig från 13 oktober 2019 till 21 februari 2020. Han skriver ned stort som smått som tidigare; om t ex mycket av det som han läser i tidningar och ser på Kunskapskanalen i TV. Och kommenterar dagspolitiska lägen och ger ibland perspektiv på nutida händelser. Han går oftast upp tidigt i ottan, mellan fem och sex, en väderrapport skrivs i regel ned och grader och vindstyrkor. Efter en kopp kaffe bär det iväg ut på promenad i den intilliggande parken.
Sedan händer det att han tar en bastu redan på förmiddagen, men oftare mot kvällen. Målandet av hans tavlor försiggår så gott som dagligen i hemmaateljén. I november 2019 får han tillbaka sitt körkort fast villkorat med alkolås. Han körde ju rattfull i april 2019. Och samtal med två myndighetspersoner inom soc, vad jag förstår, ingår i rehabiliteringen innan det villkorade kortet tar slut, vilket det ska göra i november 2021. Dessutom lämnas blod- och urinprov regelbundet som visar att han lever nyktert.
I denna min fjärde recension av hans dagboksanteckningar, tänker jag i hög grad förmedla de understrykningar jag gjort i texten. För att på så sätt visa hur Lundell skriver i ett alster av detta slag. Så här kommer de:
”15.X.19 (han daterar alltid månaden romerskt):
Tackochlov (och skriver ihop på detta sätt) blev jag till som artist låtskrivare och författare under 60-talet och in i proggens 70-tal även om jag aldrig var innesluten i proggvärlden eller Dom Rättänkandes Musikverkstad, så var atmosfären väldigt nyttig med sina skrotade topplistor och nerstängda Grammisgalor. Lovad vare pris”
Punkterar gör han sällan i dessa prosadikter.
”Framtiden är folkvandringar, den saken är säker”
”Finns en lugn plats där man kan njuta denna vackra värld i slutet av ett liv?”
Hans exfru S finns närvarande eftersom hon är anställd i hans galleri i Simrishamn och bor i närheten. Själv lever han i Kivik. De ses regelbundet men bara som kolleger. Han reflekterar över deras giftermål som varade i tre år:
”18.X.19:
Finns inte en chans att jag kan vara vän efter förhållanden
Det är ett allt eller inget tydligen”
”19.X.19:
Nr 1 valde att stanna hemma med barnen Efter elva år ville hon ha livslång ersättning för dom elva åren, ansåg att jag varit inget utan hennes antar jag känslomässiga marktjänst i hemmet, alltså hennes eget val…Nr 2, köpte hennes konst eftersom nu ingen annan gjorde det och för att vi skulle bli någorlunda jämställda Beklagade sej sen väldeliga över att hon var tvungen att betala skatt på den inkomsten…Det gnälls konstant Säkert en viktig orsak till att män i väst har så ont om spermier numera”
”En kille skickar två foton från Ulf Lundell och Nature 1976. Nästan tokigt att se den där lilla grabben som står med slutna ögon framför micken. Jag flippar snabbt bort.”
Han har sina hatobjekt; Trump (ännu då president), Erdogan är två men den största aversionen uttrycker han nog mot Kina som stat och imperialister i världen av idag. Så mycket personangrepp finns inte den här gången utom mot t ex Peter Handke som fick nobelpriset i litteratur 2019, trots att han tagit serbernas krig i Jugoslavien i försvar. Och närvarat vid Milosevics begravning. Svenska Akademien får därav sin fiskar varma med.
Och så, så klart Sverigedemokraterna.
”21.X.19:
Men att Åkesson står och kallar sej och sitt parti ”det enda arbetarpartiet” är djävligt förmätet: jo, han har dom bortglömda, dom negligerade, trashet, men SD vill tysta fackföreningar, ge dom besuttna mer pengar SD är ett högerparti Som alltså underklassen upplever som ett slags ”vänster” Det är total begreppsförvirring”
”22.X.19:
Ibland skrattar S i smyg åt mej. Som om hon känner att det kanske inte är så lämpligt att skratta Att jag är en kuf, en gamling Ja, kunde ju vara hennes far, lätt Vi har egentligen inte så mycket att prata om Det jag intresserar mej för…inte mycket av det kan vi prata om. Jag försöker i bilen men, jag märker ju att hon bara artigt lyssnar, det är för tråkigt för mej och då börjar jag bli rolig istället och alla vet att rolighet kan bli tröttande Som vi har det. Jag frågar nästan aldrig om hennes privatliv”
Ulf Lundell skriver om att han läser Houllebecgs litteratur men inte alltid förstår den. I övrigt läser han en hel del för övrigt, av utländskt och inhemskt ursprung.
Det är ingen tvekan om att han är beläst. Men att han samtidigt är av arbetarklassen, vilket han poängterar.
Fyra dagstidningar konsumeras i regel dagligen. Och han har en humanistisk syn på det mesta. Men i vissa stycken antyder han att han är anti invandrare. Så är det faktiskt. Eller kanske snarare: mot den stora invandringen som kom hit med kulmen som nåddes 2015.
Han oroar sig en hel del för sin hälsa: hjärtat rusar på honom en gång och pulsen går upp. Han söker läkare för det och får även sköldkörteln kollad, men undersökningen visar inget onormalt. Han antar att rusningen av hjärtat beror på stress. Eller att han äter för nyttig mat, skriver han. Med alla vitaminer han stoppar i sig dessutom.
Fåglar förekommer så klart även denna gång. Och han slår i fågelböcker han har upp om ugglor och gröngölingar. Han förfasar sig över brottsligheten, det har blivit vanligt med inbrott i husen hos åldringar på Österlenkusten där han bor och han installerar övervakningskameror.
”10.XI.19:
Historien tog allt annat än slut efter Murens fall Liberalismen befinner sej i djup kris Världen styrs av skurkar som Putin, Trump och Xi Jinping Influencers är dom nya rockstjärnorna.”
Känslorna för S finns nog kvar nånstans, trots allt.
”11.XI.19: S mycket vacker Skaffat glasögon Ja, då blev hon ännu snyggare”
”19.XI.19: Märkt att bilen verkligen ÄR en stressfaktor. När jag cyklade läste jag böcker. Nu har stressmaskinen tydligen snott den tiden.”
”13.XII.19: Jag får ingen bra ordning på hur jag ska förhålla mej till nuet”
”30.XII.19: Jag ska inte klaga. Jag har haft ett gott liv. Har jag? Varför isåfall alla dessa minnesvåndor?”
Han sover sällan längre än sex timmar per natt. Vaknar alltid tidigt.
”3.I.20: Vaknade kvart över fyra. Helveteskarusellen i skallen. Nattmaran är verkligen som en boa constrictor”
Han har funderingar på framtiden, om han ska flytta utomlands kanske och lägga ner galleriet så småningom men som han skriver 3 januari 2020 ”hur i helvete ska den här nattmarekarusellen kunna flytta utrikes…”
Han funderar på Portugal eller Spanien, men detta var – märk väl – innan det stora coronautbrottet. Hans samvete gnager honom lite om han skulle stänga galleriet, för då gör han ju S delvis arbetslös. Hon har andra sysslor på sidan om ansvaret för galleriet.
Någon ny kvinna vid sin sida tvivlar han på att det blir. Men en konstig dröm han haft skriver han om.
”5.I.20: Besynnerlig dröm inatt, vaknade vid fyra, men annars bra sömn. Drömde om en missad dejt, i Finland. Helsinki med en Tessa Morley, jag tog färjan, men hon blev kvar i Stockholm, ett missförstånd eller jag tror jag sa att nej, sen kanske, men så plötsligt möts vi i Helsingfors och hon visar sig vara två dvärgar.”
X och Y benämner han de två personer han samtalar med om sin rattfylla.
”7.II.20: X och jag inledde åtta timmars ÅP. Återfallsprevention. Pålagt på syndaren av KRIM”
Lite längre ner samma datum:
”Jag märker att så fort nån påstår något så är jag i opposition. Jaså, jaha, är du säker på det? DET är nog min tydligaste läggningssida. Jag är djävligt kritisk till allt som är bestämt, vedertaget”
”12.II.20: Jag börjar tro att mitt nyhetsknarkande har satt sej på hjärtat Att dagligdags möta världen, den här hemma och den därute i fyra dagstidningar och i radio och tv, det kan få vem som helst att bli stressad och deprimerad. Missbruk som missbruk”
Lite längre ner:
”Jag tror jag måste ge upp det här projektet, kanske kan jag slutföra bok 4 och 5 Men ska jag ta det vidare till 7, som jag ser som slutet så måste jag ändra metod”
Tydligen har han börjat tvivla på att skriva dagböcker på detta sätt. Han öser ständigt ur sig själv, har gjort i både artist- och författarkarriären. Lundells tidigare romaner har ju varit lätt förtäckta självbiografier. Men dessa dagböcker är ju så självbiografiska som det bara går. Kanske vore det bättre med en roman igen snart. Jag skulle nog föredra det.
666 sidor lång är Vardagar 4. Vardagar 5 är på 727 sidor och den ska jag läsa och recensera härnäst.
