[210220] Här hittar du en kort presentation av de forskare som ingår i studien Mellan resignation och framtidstro.
.
.
.
.
.
OVE SERNHEDE är föreståndare för forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro. Han har huvudsakligen varit inbegripen i forskning om ungas villkor och kulturer. Ove Sernhede är idag senior professor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Han disputerade i socialt arbete men kom under ett decennium att arbeta på humanistiska fakulteten som föreståndare för Centrum för kulturstudier. Innan tjänsten på utbildningsvetenskaplig fakultet var han föreståndare för Centrum för urbana studier i göteborgsförorten Hammarkullen. Ove Sernhede är författare till flera böcker bl.a Ungdomskulturen och de Andra, AlieNation is My Nation och senast När betongen rätar sin rygg – Om Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (med René Leon Rosales och Johan Söderman).
NILS HAMMARÉN är fil.dr i socialt arbete och docent i barn- och ungdomsvetenskap. Sedan 2012 arbetar han som lektor i pedagogik med inriktning mot ungdomsforskning på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) vid Göteborgs universitet. Hammaréns forskningsintressen berör frågor i relation till ungdomars livsvillkor och ungdomskultur; identitet, genus och sexualitet samt skola, segregation och lärande. Hammarén leder inom ramen för programmet Mellan resignation och framtidstro forskningsprojektet Obehöriga äga ej tillträde – Livssammanhang, självkänsla och (o)behörighet till gymnasieskolan hos unga i utsatta stadsdelar. I detta projekt intervjuas ett sextiotal elever i nionde klass om deras erfarenheter av att gå i skolor i socialt utsatta områden där ungefär hälften lämnar högstadiet utan gymnasiebehörighet.
Webbsida: Nils Hammarén
MAJSA ALLELIN är fil.dr och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Genomgående teman i Majsas forskning har varit frågor som rör segregation, klass och etnicitet/rasifiering, liksom ekonomisk politik och välfärdsfrågor. – inom utbildningsväsendet, på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden eller i mer informella sfärer såsom ungdomars relation till staden och platsens betydelse. Majsa har exempelvis medförfattat rapporten Ungas medskapande, och skrevs inom ramen för Mistra Urban Futures tvärvetenskapliga forskningsprojekt Kunskap och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer. Hon har även medförfattat två rapporter som belyser styrkeförhållandena mellan privat och offentligt ägande inom svensk välfärd inom ramen för forskningsprojektet Klass i Sverige. 2019 disputerade Majsa i socialt arbete, vid Göteborgs universitet, med avhandlingen Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag (Arkiv förlag). Här undersökte hon hur samtida utbildningspolitik, som kännetecknas av organisatorisk decentralisering och pedagogisk standardisering, påverkar den pedagogiska vardagen mellan lärare och elever och elever emellan. Majsa har tidigare även intresserad sig för fria skolvalets effekter för ungdomar i förorten (2015).
JONAS LINDBÄCK är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap (planerad disputation juni 2021) samt biträdande forskare. Hans huvudsakliga forskningsintressen är ungdom, skola, segregation och identitet. I sin avhandling studerar han de ökade resultatskillnaderna och segregationen i svensk skola. Barn och unga från de stora städernas miljonprogramsområden är de som har drabbats hårdast av de senaste decenniernas förändringar och i flera av skolorna i dessa områden saknar omkring hälften av eleverna behörighet till gymnasiet. Utifrån en etnografisk ansats intresserar han sig för hur det är möjligt att förstå skolvardagen i en av dessa skolor, främst utifrån hur eleverna resonerar, förhandlar och positionerar sig i relation till utbildning och berättelserna om skola och elever i förorten. I detta forskningsprogram medverkar jag i två projekt. Det ena är Obehöriga äga ej tillträde, om elever i grundskolan som riskerar att bli obehöriga till gymnasiet och deras berättelser om sin skolgång och de hinder och möjligheter de beskriver i förhållande till studierna. Det andra projektet är Kultur och informellt lärande som andra chans vilket tar fast på ungas lärande utanför skolans institutionella ramar.
Webbsida: Jonas Lindbäck
SARA UHNOO, docent i sociologi och arbetar på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Hon har tidigare forskat om ungdomar, t.ex med inriktning på ungas förståelse av våld, ungas brandanläggelser och lärande på Flashback. I sin forskning utgår hon ofta från ett socialkonstuktivistiskt perspektiv och feministisk teori och arbetar främst med kvalitativa metoder (intervjuer, fokusgrupper, textanalys och etnografi). I programmet kommer hon att vara projektledare delprojektet Kultur och informellt lärande som en andra chans som undersöker ungas sociala mobilisering, självorganisering, i form av verksamheter, grupper och projekt som betonar ungas kunskap och lärande. Under våren 2021 skriver hon tillsammans med Ove Sernhede en artikel om ”ortenpoddar” där de undersöker hur podcasts producerade av unga arbetar med folkbildning. Hur talar de om att växa upp i ett stigmatiserat område och om sina erfarenheter av den formella skolan? Hur ser de på formellt och informellt lärande i deras områden? Hon planerar framöver att följa och fokusera på verksamheter med och för unga tjejer.
Webbsida: Sara Uhnoo
JOHANNES LUNNEBLAD är professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Projektledare för delstudie 2: Samverkan för lärande, med syfte att bidra till kunskaper om hur lokala föreningar, idéburna organisationer och företag, tillsammans med det offentliga kan utveckla samverkansmodeller som stödjer elevernas lärande och har positiv inverkan på deras uppväxtmiljö. Johannes Lunneblads forskningsintresse har i huvudsak behandlat förskolans och skolans uppdrag i relation till vad som i vardagligt tal brukar benämnas som det mångkulturella samhället. Frågor som han studerat berör på ett övergripande plan förskolans och skolans kunskapsbildande och kultur- och identitets-re/producerande uppdrag. Mer specifikt har hans forskning handlat om frågor som: förskolans roll i integrationspolitiken, introduktionen av nyanlända i skolan, undervisning i svenska som andraspråk, strategier hos skolor i socialt och ekonomiskt utsatta områden, samt mottagandet av nyanlända och asylsökande i förskolan. Ovannämnda frågeställningar har studerats mot bakgrund av sociala, kulturella, politiska och ekonomiska villkor i samhället. Han har specifikt intresserat sig för vad marknadsanpassningen av utbildningssystemet, den svenska integrationspolitiken samt en ökad boendesegregation, inneburit för arbetet i förskola och skola. I senare projekt och publikationer har han även intresserat sig för hur man i grundskolans senare år hanterar våld och konflikter mellan elever. Det finns i dessa projekt ett överlappande forskningsintresse med tidigare projekt, då han även i dessa projekt har intresserat sig för den betydelse som klass, etnicitet och social plats får för skolans arbete mot våld och kränkningar.
SARA BRORSTRÖM är Fil.dr och Associate Professor i Management och organisation, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Sara Brorström disputerade i december 2010 i offentlig förvaltning med en avhandling om logiken bakom kommunala större projekt. Därefter inledde hon ett följeforskningsprojekt om visionsarbetet för Älvstaden i centrala Göteborg. Denna forskning kom att handla om hur hållbarhetsfrågan tar plats i en offentlig organisation, om strategiskt offentligt arbete och om gemensamt beslutsfattande. Efter att visionen antogs 2012 har Sara istället, fram till nu, följt hur visionen förverkligas, vart hållbarhetsfrågan tar vägen över tid, och utmaningarna med samverkan. Sara har också varit delaktig i forskningsprojektet Organizing Intergration, och särskilt i ett delprojekt om en mer effektiv integration för de boende i Askimsviken, även här var samverkan över organisatoriska gränser både en förutsättning och en utmaning. Sara Brorström är även aktiv i delstudien om Lokal samverkan och lärandets villkor, där hennes erfarenheter om offentlig sektor generellt och samverkan mellan olika aktörer är av vikt.
KRISTINA ALSTAM är Fil.dr i socialt arbete och verksam som forskare och lärare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör sig kring strukturellt missgynnade förorter och då främst runt frågor om policyformering i frågor som rör förebyggande arbete och brottsprevention, men även frågor kring resurstilldelning, samt skolans förutsättningar i samma typer av områden; här främst med fokus mot förebyggande arbete för att undvika s.k ”skolmisslyckanden”. Andra forskningsintressen behandlar inträdes- och exitprocesser ur kriminalitet och ideologiska och praxisrelaterade förändringar av välfärdsstatens transformering under åtstramningsregimer. Kristina Alstan medverkar för närvarande i två forskningsprojekt. Utöver föreliggande projekt, Mellan resignation och framtidstro, Överskrida gränser i socialt arbete. Samverkan i partnerskap i interventioner i särskilt utsatta områden i Sverige” under ledning av professor Torbjörn Forkby på Linnéuniversitetet. I denna studie studeras arbetet för ökad trygghet och minskad brottslighet i så kallade ”särskilt utsatta” områden. Tillsammans med Forkby har hon även just avslutat en utvärderingsstudie av ett exitprogram för personer med anknytning till olika slags kriminellt associerade nätverk. På undervisningssidan ansvarar hon för en kurs om social mobilisering och socialpedagogik på avancerad nivå på Socionomprogrammet. I övrigt föreläser Kristina Alstam i huvudsak i frågor som berör klass, fattigdom samt aspekter av makt och motstånd.
