[201001] Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat: ”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan att i praktiken bli erkänd som språk och därmed som en del av Sveriges kulturarv (d.v.s. Allmänna arvsfonden).
Organisationerna som stöder älvdalskan har också publicerat barnböcker, en grammatikbok och ordböcker. Språket stöds också formellt och i praktiken av Älvdalens kommun. Mot denna bakgrund drar expertkommittén den slutsatsen att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett språk enligt stadgans andra del (vår fetstil). Den uppmanar de svenska myndigheterna att inkludera rapporter om älvdalskan i nästa periodiska rapport om språk som omfattas av del II i stadgan.” (1)
Tidigare har Expertkommittén enbart uppmanat den svenska regeringen att genomföra en oberoende undersökning om älvdalskan är ett eget språk som lever upp till stadgans kriterier eller inte. Någon sådan undersökning har dock inte genomförts.
I praktiken behandlar allt fler älvdalskan som ett eget språk. Det gäller inte bara älvdalingarna själva, Älvdalens kommun utan också oberoende lingvister, standardiseringsorganisationen ISO, Etnologue och Europarådets expertkommitté. Språket är i allra högsta grad närvarande på plats i Älvdalen och används flitigt i en Facebook-grupp. Det utges barnböcker, grammatikor och ordböcker på älvdalska, och Sveriges största språkliga gräsrotsorganisation, Ulum Dalska bär upp språket. Denna unika nordiska språkvarietet väcker uppmärksamhet långt utanför Norden.
Språkförsvaret har tidigare i flera sammanhang stött kravet på att älvdalskan ska erkännas som ett landsdels- och minoritetsspråk – se exempelvis Brev till SIL International om internationell språkkod för älvdalskan! (2) Det är därför en självklarhet att Språkförsvaret stödjer Europarådets expertkommittés uppmaning till den svenska regeringen.
