[200514] Under pandemin som råder har riksdagen visat hur snabbt man kan förbättra A-kassan, man har höjt maxtaket och miniminivån väldigt snabbt. De som uppbär A-kassa är en röststark och viktig väljargrupp och därför har man skyndat sig att gå dem till mötes när de påpekar det orimliga i att kunna försörja sig på de låga ersättningsnivåerna. Kanske är det nu dags att tänka på en grupp med ännu lägre ersättning? Jag tänker på oss som uppbär sjukersättning.
Det finns en hel del orättvisor i de olika former av ersättning som vi kan uppbära i Sverige när vi av olika skäl inte arbetar. Till exempel beskattas sjukersättning och pension väldigt olika.
Sjukersättningen betalas ut till den som har livslång nedsatt arbetsförmåga. Nedsättningen kan vara 25, 50, 75 eller 100%. Antalet personer som har sjukersättning har bland annat på grund av strängare regler minskat sedan 2004 och är idag cirka 270 000. Den allmänna pensionen är också livslång. A-kassan är tidsbegränsad.
Sjukersättning och A-kassa har olika maxtak för ersättning. Sjukersättning är maximerat till 19 127 kronor före skatt. A-kassan i sin tur är normalt 25 025 kronor i månaden före skatt, nu under coronapandemin har taket höjts till 33 000. Allmän pension beräknas på den lön man fått tidigare och har inget maxtak. A-kassan är tillfällig med 300 alternativt 450 dagar. I mars 2020 var det cirka 289 000 arbetslösa i Sverige. Under coronapandemin har denna siffra ökat markant, och spås fortsätta öka.
Sjukersättning och A-kassa beskattas högt medan pensionen skattas lägre. Eftersom sjukersättning likt pension är livslångt och man ska leva på det borde dessa beskattas lika lågt.
Alla frågor om gränserna ovan fattas av politiker i riksdagen. Som pensionär kan man sitta i riksdagen, och får då både ersättning från riksdagen och pension. Har man A-kassa och blir inröstad i riksdagen blir man av med A-kassan och får lön. Personer med sjukersättning kan inte sitta i riksdagen, då det krävs att man där jobbar heltid. Kanske är de därför man är så obenägna att lyssna på den här gruppen? Krävs det egen erfarenhet för att man ska kunna förstå en utsatt grupp? Ingenting talar för att det är billigare att leva för en person med sjukersättning än en med A-kassa eller pension. Tvärt om har man ofta fördyrande omständigheter.
Under pandemin som råder har riksdagen visat hur snabbt man kan förbättra A-kassan, man har höjt maxtaket och miniminivån väldigt snabbt. Nu borde det vara dags för oss med sjukersättning att få en rimligare inkomstnivå.
Förslag till förbättringar för personer med sjukersättning är höjt maxtak till minst samma nivå som A-kassan. Beskattningen bör vara samma som för allmän pension, då båda är livslånga och man ska kunna leva på sin ersättning.
Enligt vår författning ska alla svenska medborgare över 18 år och som är med i ett parti kunna väljas in i riksdagen. Det skulle man alltså kunna bestrida. Jag ställde frågan till riksdagen:
– Kan man sitta i riksdagen på deltid, typ 50% och ha sjukersättning resterande del?
Svaret från Anna Bolmström från kommunikationsavdelningen på riksdagsförvaltningen löd kort och gott:
– Hej, tack för ditt brev. Det är inte möjligt.
Vad finns det för lösningar på de ovan uppräknade orättvisorna? Eftersom vi som uppbär sjukersättning inte är valbara och därför inte kan starta ett eget parti så behöver vi hjälp. Hjälp av ett befintligt parti som tar sig an de här frågorna som rör en stor grupp väljare, cirka 270 000 personer och deras anhöriga.
Det bästa vore, enligt mig, att ett befintligt parti väljer att driva sjukbidragstagarnas frågor. Det tordes finnas intresse för en väljargrupp på, som sagt, 3,5 – 4% av de röstande. Ett parti med hjärta att hjälpa en grupp svaga i samhället som inte har en egen röst i riksdagen idag. Om så inte sker får vi starta en intresseorganisation för sjukbidragstagare. Lik pensionärernas PRO, pensionärernas riksorganisation. I en intresseorganisation finns ju inte kravet att jobba heltid. Kanske skulle en sådan organisation kunna hjälpa till att synliggöra oss och på så vis sätta press på politikerna.
