[200501] Essäistik är konsten att med litterära medel försöka förstå en sak. Definitionen är författaren Anders Ehnmarks, och den stämmer väl in på Merete Mazzarellas essäsamling Skulle vi alla kunna samsas? Hon tar upp en rad aktuella samhällsföreteelser, vrider och vänder på dem, diskuterar vilka ställningstaganden till dem som kan vara aktuella, och hur i sin tur de kan värderas.
Det är kunnigt, klarsynt och välformulerat. Man känner sig som läsare inbjuden till ett prövande samtal, där egna tankar och förhållningssätt kan vägas mot resonemangen i boken. Titeln är ett citat av Rodney King, den färgade man som brutalt misshandlades av en grupp poliser. Misshandeln filmades och filmen blev offentliggjord. Poliserna åtalades men frikändes, horribelt nog. Rodney King sökte inte hämndens men försoningens väg, och ställde frågan som Merete Mazzarella använt som titel. Den rymmer både en önskan och ett ifrågasättande, där förhoppningen om ett mer utvecklat och samförstående samhälle ställs mot en undran om det är möjligt att åstadkomma.
Merete Mazzarella har varit professor i nordisk litteratur vid universitetet i Helsingfors, och skönlitteraturen som referenspunkt finns med i allt hon skriver. Här kan hon till exempel citera Johan Ludvig Runebergs dikt ”Soldatgossen”, där en ung man idealiserar sin far och farfar som båda ljutit döden på ”ärans fält” under försvar av fosterlandet. Gossen önskar sig få åtnjuta samma ära. Men först, får man förmoda, sedan han fått en son som kan träda i hans och hans förfäders fotspår. Merete Mazzarella ställer detta dumpatriotiska ideal mot de värderingar som föreligger inom den islamistiska extremismen och finner likheter.
Merete Mazzarella är en bit över sjuttio, och har alltså upplevt digitaliseringen av samhället och Internets utveckling. Vilken påverkan det haft på livsstilen och relationer mellan människor ägnar hon flera essäer åt. Bland annat diskuterar hon ingående Facebooks betydelse och vilken moral företaget styrs av. Hon tar upp Cambridge Analytica-skandalen, där Facebook sålt 87 miljoner användares uppgifter till ett företag som använde dem till sådant som väljarpåverkan inför presidentvalet i USA och mycket mera. När Mark Zuckerberg kallades till Washington för att förklara och försvara företagets handlingssätt vägrade han uppge vilket hotell han bodde på, han ansåg uppgiften vara ”privat”.
Tinderdejtningen är också ett fenomen som ingående diskuteras i boken. Fokus ligger på vad det kan betyda att människor gör om sig till varor, som inte bara ska vara lockande i sig utan också förpackas på ett attraktivt sätt. Varufieringen av människor diskuteras också i samband med hur New Public Management vunnit insteg i offentliga verksamheter. Tyvärr hann boken gå tryck innan coronakrisen bröt ut, och där effektivisering, rationalisering och besparingar inom vården avslöjades på ett brutalt sätt med brist på vårdplatser och otillräckliga skyddsåtgärder på äldreboenden, som lett till att ett stort antal äldre avlidit och att många i vårdpersonalen smittats. Den råhet som New Public Management inrymmer bör också leda till att ett nytt tänk anammas i de offentliga verksamheterna när krisen är över. Goda argument för detta finns i Merete Mazzarellas kloka bok.
Frågor kring migration och invandring är ständigt aktuella, och här får de en belysning som färgas av både vettighet och humanism. Det måste vara möjligt att även om människor har vitt skilda bakgrunder och kulturer finna vägar till en samhällsgemenskap som känns meningsfull för alla, samtidigt som den ger utrymme åt kulturspecifika uttryck resonerar Mazzarella, och ställer föreställningen om en värdefull nationell sammanhållning mot den enkelspåriga nationalism som tar sin näring ur främlingsfientligheten och en nostalgisk konservatism.
Skulle vi alla kunna samsas? är ytterst tilltalande och läsvärd, både för sina genomtänkta och väl underbyggda analyser och för att den lämnar över åt läsaren att mot bakgrund av dessa själv ta ställning.
