[200409] Ludwig van Beethoven fyller 250 år och det ordnas många festivaler och konserter under året, inte minst i fördelsestaden Bonn. Mest kända av hans musikaliska verk är symfonierna, där en av de mest kända av dem är nummer nio, som ofta kallas Europahymnen. Ett mindre känt musikstycke är Wellingtons seger.
Beethoven föddes i Bonn, som då ingick i det tysk-romerska riket. En tid då borgerligheten började formera sig som en allt viktigare samhällsklass. Det fransk-brittiska kriget i Spanien följdes med stort intresse i hela Europa. Den brittiska armén såg länge ut att förlora kriget, men med hjälp av omorganisering och återhämtning kunde britterna till slut segra på våren 1813.
Beethoven tillfrågades om att skriva en musikalisk version av händelsen, vilket han accepterade. Uruppförandet skedde i Wien 8 december redan samma år. Beethoven tog ett djärvt grepp och delade upp orkestern i två delar, som representerade vardera arméer. Dessutom marscherade åtminstone delar av orkestrarna från varsitt håll upp på scenen. En bit in i framställningen spelades delar av den brittiska hymnen Rule Britannia och den franska Marlborough s’en va-t-en guerre. Detta har ibland kallats för musikhistoriens första stereofoniska musikstycke. Fyndigt var det utan tvekan.
Denna musik spelas inte så ofta idag. När det händer tycks det vanligaste vara att spela utan den visuellt spektakulära scenografin. Synd, för här ges ju tillfälle att vara mer publikfriande och hitta till nya grupper i samhället. Länk (1) här intillvisar en kul föreställning med engelskt jovialisk dirigent. Länk (2) visar arméernas uppmarsch på scenen.
