[200306] På senare tid har det varit mycket drag under galoscherna i svensk politik. Decemberöverenskommelser och januariöverenskommelser, segdragna kafferep med talmannen för att sondera möjliga regeringar och oväntade koalitioner, en höger-vänster-skala som satts ur spel. En oräknelig räcka utspel.
Nu börjar också invanda politiska beteendemönster kastas om. Högern sticker ut med radikala utomparlamentariska aktioner och manifestationer, medan vänster sitter inne på sammanträden. Myten om den vilda vänstern och den hövliga högern blir allt mer förlegad.
Senast såg vi en högerledare som klädde ut sig till jägare i en skog med armarna i kors. ”Stärk gränsen” blev budskapet från denne ”vuxne man i skogen.” Även hans kollega postade ett stiliserat självporträtt, där han som jätte står ovanpå en gränspostering mitt i en trafikerad motorväg. ”Aldrig mer 2015” blev slagordet här.
En annan högerpolitiker, ledare för ett parti med historiskt brunstänk, flög ner till Grekland och varnade flyktingar för att Sverige var fullt. Han och hans följe hade skolkat från Riksdagen och trotsat rekommendationer om att inte resa utomlands i dessa oroliga coronatider. Dessutom tycks de vilja representera den svenska statsmakten därnere, inte bara sig själva.
Mitt i allt detta tycks Vänstern bli allt mer välstädad, speciellt dess minsta parti som sträcker ut händer över oväntade parti- och blockgränser. Även den socialdemokratiska maktkolossen biter ihop och gör kärva kompromisser, sura eftergifter och tar kulor för laget.
Ur led är tiden, sa en gång den förvirrade Hamlet. Frågan är bara varför det har blivit så här.
Har vi varit naiva nog att tro att det var slut med skav och stök i vår förment moderna, upplysta och rationella tidsålder? Eller kommer alla uppdämda och förvridna förändringar som ur en ketchupflaska – just nu? Alternativt har den digitala tidsåldern gjort politiker allt mindre rumsrena och allt mer fulspekulativa idag. Allt efter devisen ”syns du inte, finns du inte.”
Oavsett vilket flyter en artikel om Fredrik Reinfeldt från Aftonbladet (7/12-14) upp i minnet. Då berättade tidigare statsministern att han – som en nutida Nils Holgersson – hade flugit över vårt land många gånger och gjort följande iakttagelser: ”Jag flyger ofta över den svenska landsbygden. Det finns oändliga fält och skogar. Den som hävdar att landet är fullt måste visa var det är fullt.”
