[190416] Det våras för Malthus, tänkaren som levde i skarven mellan 1700-tal och 1800-tal och varnade för vårt barnalstrande och den galopperande befolkningsutvecklingen. Som präst, nationalekonom och demograf tvivlade han på att jorden kunde föda allt fler parvlar utan att det hotade välståndet och välfärden. Idag är det lika men också annorlunda; barnalstrandet anses inte hota vårt skafferi eller våra allt fetare kroppar, utan riktas istället mot det kollapsande klimatet.
I Sverige har DN-journalisten Hanne Kjöller (4/3-19) lyft problemet med de många barnens ekologiska fotavtryck. Hon menar att flerbarnsskam är bättre än flygskam.
I Tyskland har läraren och debattören Verena Brunschweiger liknat varje nyfödd bebis vid en miljösynd. I den kontroversiella debattboken Kinderfei statt Kinderlos – Barnfri istället för barnlös på svenska – lägger hon ut texten. Att föda barn är det värsta man kan göra mot klimatet, läser jag i SvD (21/3-19).
Reaktionerna har inte dröjt mot Brunschweiger, nu när digitaliseringen har gett alla chansen att ösa ut sin vrede på (o)sociala medier. Bland smaklösheterna har Brunschweiger uppmanats att ta livet av sig för att reducera utsläppen och därtill har det sagts att livslängden ska begränsas till 50 år för alla, allt för att rädda klimatet.
En klimatpolitikens panikreaktion och desperata syndbockssökande. För mycket otäckt kan komma tillbaka, eller recyclas som det heter på dagens klimatspråk. De sena 1700-talets barnbegränsarteorier blir trendande bumeranger. Och när kommer Kinas ettbarnspolitik tillbaka i version 2.0.? Speciellt nu när Kina blivit allt rikare, för vi människor har ju en tendens att lyssna mer på de resursstarka än de resurssvaga. Money talks, heter det visst. Hemmavid finns ju också ett mörkt arv av tvångssteriliseringar, som är värt att ta med i beaktan innan vi går vidare på detta klimaträddande barnbegränsningsspår, om än så bara i debattartiklar.
I en forskningsrapport från Lunds universitet listas de fyra mest effektiva sätten att minska vår klimatpåverkan. Det gäller att äta mer grönt, åka mindre bil, flyga mindre och ha färre barn.
Så vad ska prioriteras? I dagens valfrihetssamhälle är vi vana vid att överväga alternativ, från elbolag till förskolor. Till en början, ät mer grönt på tallriken, vilket även skulle gynna vår folkhälsa. Att skära ner på bilåkandet och flygandet går nog också för sig, speciellt när allt fler ekosmarta drivmedel och fordon dyker upp.
Så visst finns det alternativ till det nymaltusianska olyckskorperiet. För inget barn ska vara förknippat med skam, ingen graviditet ska vara en katastrof och ingen ska peka finger åt flerbarnsfamiljer – som på den gamla onda tiden. För det är onekligen en fördel i ett samhälle som vill kalla sig humant och civiliserat.
Referenser
• Lunds Universitet, 2017-07-12, De fyra livsstilsvalen som är mest effektiva för klimatet,
https://www.lu.se/article/de-fyra-livsstilsvalen-som-ar-mest-effektiva-for-att-minska-din-klimatpaverkan
• DN, 2019-03-04, Flygskam är bra för klimatet, men flerbarnsskam är bättre, https://www.dn.se/ledare/hanne-kjoller-flygskam-ar-bra-for-klimatet-men-flerbarnsskam-ar-battre/
• SvD, 2019-03-23, ”Rädda klimatet – sluta föda barn” väcker kritikstorm. https://www.svd.se/radda-klimatet–sluta-foda-barn-vacker-hatdebatt
