[190207] En skjorta som kan få nytt liv och användas i 50 år. Kläder av papper som kan bäras i några dagar. I ett nyskapande projekt har modedesigners och forskare från Chalmers gått samman för att testa gränserna för framtidens hållbara plagg. Resultatet har visats på en utställning i London.
Hur kan vi minska kläders miljöpåverkan och skapa ett mer hållbart mode? Frågan står i fokus i ett nyligen avslutat forskningsprojekt, ”Circular Design Speeds”, som är ett samarbete mellan forskare, modedesigners och klädmärket Filippa K. Forskningsresultaten och klädprototyperna har nu visats på en utställning i London.
– Jag har ibland fått frågan från människor som arbetar med mode vad de kan göra för att kläder ska bli mer miljövänliga. Att ha en dialog och arbeta tillsammans med forskarvärlden är en bra början, säger Greg Peters, biträdande professor på avdelningen Miljösystemanalys på Chalmers.
Bild: Konceptuella plagg av olika slag. Till vänster plagg av biobaserat icke-vävt pappersmaterial – fast fashion. Till höger traditiionellt plagg med förlängd livscykel – slow fashion. Modell från Filippa K, som medverkar i projektet.
Tillsammans med forskare från RISE har han gjort en livscykelanalys för två klädprototyper, framtagna vid University of the Arts London, och granskat vilken miljöpåverkan plaggen har under hela deras livscykel. Båda plaggen är extrema när det gäller potentiell livslängd. Det ena – en skjorta i polyester – är ett så kallat ”slow fashion”-plagg som är utformat för att kunna användas i olika faser i 50 år.
– Tanken är att skjortan ska kunna ändras under sin livstid så att den fortsätter att vara intressant för ägaren, och kan tas över av flera ägare. Vi har räknat på att plagget har haft sju användare under åtta olika livscykler innan det slutligen går till förbränning, säger Greg Peters.
Förvandlingen av skjortan ska inledningsvis ske via ”Sublimation dye overprinting” – en teknik som finns, men ännu inte används i större skala som återvinningsteknik. Greg Peters förklarar den som en form av elektronisk tryckning på papper som sedan kan överföras med värme på plagget. Ägaren kan därmed skapa om skjortan och förändra dess utseende i flera omgångar, innan det är dags för nästa steg i dess livscykel.
– När det inte längre går att skapa nya tryck på skjortan skapar vi ett foder av tyget, som till exempel kan användas i en jacka. Det görs genom att mixa samman tyget med ett annat material med hjälp av en lasermaskin. På det sättet förlängs plaggets tänkta livscykel med ytterligare 15 år utöver skjortans livslängd, säger han.
I den sista fasen föreslår projektets modedesigners att jackan omskapas till smycken och modeaccessoarer, vilket förlänger plaggets livslängd med ytterligare 20 år.
Och det är här, i den förlängda livslängden, som den stora miljövinsten kommer in. För det är i skapandet av kläderna, under tillverkningen av fiber och tyger, som den största miljöpåverkan sker. Därför är det en stor fördel att kunna använda våra kläder längre, så att vi minskar vårt behov av att köpa nytt.
– Det här är ett viktigt budskap: vi köper för mycket kläder! Kan vi få våra plagg att gå en längre väg genom våra garderober kan vi minimera den stora miljöpåverkan som sker när plaggen skapas, säger han.
Ett annat sätt att skapa mer hållbara kläder är att utveckla material som har mycket kort livslängd, men samtidigt lägre miljöpåverkan under produktionen. De så kallade ”fast fashion”-plaggen kan återvinnas eller komposteras, men den stora miljövinsten är ett faktum redan vid köpet, eftersom köparen därmed undviker konventionella plagg med all den miljöpåverkan som dessa innebär.
I projektet har ett antal plagg av pappersmassa tagits fram, som har en tänkt livslängd på några dagar. Greg Peters konstaterar att det finns stora fördelar med den hållbara produktionen och att plaggen är lätta, men samtidigt krävs att de används tillräckligt många gånger.
– Att ett pappersplagg används två gånger räcker inte. Enligt våra beräkningar krävs minst fem användningar för att miljövinsterna ska bli bättre än konventionella plagg som används på ett vanligt sätt. Samtidigt kan det finnas ställen där det är smart att använda pappersplagg som kan kasseras efter användning, exempelvis på sjukhus, säger han.
Greg Peters beskriver rapporten som ett försök att underlätta förståelsen för hur miljöprestandan i kläder kan förbättras – både hos modedesigners och miljövetare. För en mer hållbar och cirkulär modeindustri har han främst två rekommendationer:
Försök att minska materialvikten i ett plagg utan att minska dess kvalitet, exempelvis genom att använda starkare fibrer.
Undersök hur man kan höja och skapa nytt värde i ett plagg, vid den tidpunkt då ägaren annars hade slängt det.
Som en del i projektet har klädmärket Filippa K valt att skapa två plagg med utgångspunkt i forskningen; en kommersiell, återvinningsbar jacka av återvunnet material, och en konceptklänning i papper. Greg Peters hoppas att modeindustrin ska hitta vägar för att skapa ett mer hållbart mode – och gärna ta hjälp av forskningen.
– Det här är första gången en av mina rapporter kopplas till en modeutställning. Det är jättespännande att designers börjar tänka på det här sättet, säger han.
