[191201] Alba kan stolt presentera Årets Fotograf för 2019: Paul Hansen – under många år ofta uppmärksammad. Jag kollade lite på internet av vad som finns om honom. En hel del, visar det sig. I en video från bokmässan 2018 får han förklara hur han ser på sina fotografier. Vältaligt och analytiskt formulerar han sig, så min första fråga blir om han själv skriver texterna till sina fotoböcker.
– Jag har gjort två fotoböcker med textvolymer på ungefär 30 procent. Texterna har jag skrivit själv. När jag fick 2018 års Publishingpris i kategorin Årets praktverk, hänvisas det i prismotiveringen bland annat till bokens ”lysande texter”.
Paul Hansen blir glad över min kommentar att han kanske kan jämföras med akvarellisten Lars Lerin, som också skriver alla texter till sina böcker och som bjuder på skön läsning.
Ungefär hälften av alla fotografer som varit Årets Fotograf i Alba har arbetat som pressfotograf. Paul Hansen är anställd på Dagens Nyheter, som liksom alla dagstidningar har minskat antalet anställda fotografer. Men han är kvar sedan 18 år. Vilken ställning har fotografiet i medierna?
– Situationen är paradoxal. Å ena sidan har fotoavdelningen länge funnits längst ner i den arbetsmässiga hieerarkin. Så när ekonomiavdelningarna drabbades av panik blev det nedskärningar på fotoavdelningarna på alla dagstidningar. Men ändå är ställningen stark för fotot på Dagens Nyheter. Om fotografen tidigare traditionellt följde med skribenten ut på olika jobb, kan fotografen idag ta egna initiativ till reportage. Alla inser att bilden betyder väldigt mycket för hur en läsare tar till sig en artikel.
I en videointervju framgår det att Paul Hansen fick sin första kamera när han var elva år gammal. Som ung var han en blyg och introvert person, men kameran blev en biljett till omvärlden.
– Livet i min familj var ganska instängt och vi tvingades att hanka oss fram. Men med en kamera kan man ta sig en annan roll. Man kan då ta plats i världen utanför familjen, utanför den sociala låsningen.
Utan att psykologisera alltför mycket kan man ju undra om hans sätt att närma sig omvärlden i någon form lever kvar i den vuxne Paul Hansen. Han har låtit ett citat från den tyske filmaren Wim Wenders stå för en analys av fotograferandet: ”Hjärtat är det egentliga ljuskänsliga mediet”. EtT annat sätt att uttrycka detta är att en bra bild förmedlar känslor. Då måste man som fotograf ständigt ställa sig frågan vad man vill förmedla.
Något som inte är lockande är att fotografera idrott, trots ett förflutet som handbollsspelare i Sävehof i Partille, och trots att han håller på Gais i fotboll.
– Det tog lång tid att förstå att jag hellre spelar själv än att titta på när andra spelar. Jag var helt enkelt inte lika intresserad som andra. Men jag har faktiskt gjort sportreportage på lite bredare sätt. Exempelvis följde jag roddaren Maria Brandin under sex månader före OS 1996 i Atlanta. Jag fascinerades av hur hon kunde jobba så frenetiskt utan att röra en min. Det blev inte så bra bilder, tyckte jag, och frågade hur hon kunde vara så uttryckslös mitt i allt slit. Då svarade hon att det kostar för mycket energi att grimasera! 0,2 liter syre per minut.
– När Maria så kom till finalen i Atlanta, kunde vi ha ett stort reportage i tidningen istället för bara bilder från den traditionella presskonferensen en dag före. När hon sedan bröt samman och grät efter att ha slutat fyra, utanför prispallen, förstod jag varför – vilket pris hon fått betala.
En bra bild förmedlar känslor, har Paul Hansen sagt i några videor jag sett. Eller för att åter formulera det med Wim Wenders: ”En bild som skapas är objektiv, men intill den även ett osynligt porträtt av fotografen själv”. Hur syns det i hans bilder?
– Det syns tydligt men kanske främst i ämnesvalen. Och kanske inte i de enskilda bilderna utan av sammanhanget. Så är jag känslig för härskartekniker efter att ha vuxit upp i underklassen med perspektiv nerifrån. När jag fotograferar försöker jag hitta till den rätta magkänslan. Den litar jag på.
Den första dagen i varje månad under året kommer vi att presentera en bild av Paul Hansen. Bildtexten skriver han själv.