[181018] Merete Pryds Helle gör ingen hemlighet av att hon i sin roman Folkets skönhet skildrar sin mors liv, från 1930-talet till 2000-talet. Boken blev en stor framgång när den kom ut Danmark för två år sedan, och det är lätt att förstå varför
Det rör sig om en litterärt högklassig och samtidigt gripande berättelse, som också ger en bild av det moderna Danmarks framväxt efter andra världskriget, och vilka insatser i form av arbete och uppoffringar moderniteten avkrävde människor som tvingades flytta från landet till städerna, från jordbruket till industrin, och det med den tyska ockupationen många såriga minnen kvar i sina själar.
Romanens estetik faller in i en klassisk nordisk tradition. Här förenas arvet från islänningasagor med proletärtraditionens sociala dimensioner i ett kraftfullt och kärvt språk, där handlingen, aktionen, hela tiden med fart driver berättelsen framåt, medan allt patos och pjunk lämnas därhän. Det är en lust att läsa, och inte alls förvånande att boken belönats med litterära priser i Danmark.
Marie föds på Langeland, där hennes föräldrar driver ett torftigt jordbruk med några åkerlappar och två kor. Hon har flera syskon och nya tillkommer – och avlider. Hon deltar tidigt i arbetet och tidigt blir hon också utsatt för sexuella övergrepp av både sin far och sina bröder. Genom hela livet har hon sedan ett problematiskt förhållande till sin sexualitet, hon kommer egentligen aldrig att kunna bejaka den som ett positivt inslag i livet. När hon omsider gifter sig med Otto, som redan i tonåren intresserat sig för henne, försöker hon hålla sexualiteten ifrån sig, den blir något hon går med på för hans skull, hon låtsas för hans skull ha glädje av den, men Merete Pryds Helle lyckas mycket väl med att ringa in hur detta livslögnande etablerar en dubbelhet i Maries personlighet, som mot slutet av hennes liv kommer att bidra till dess tragiska slut.
När Tyskland invaderar och ockuperar Danmark blir de materiella villkoren än mer torftiga. På den ganska avlägsna landsbygd där handlingen utspelar sig blir däremot den tyska närvaron i landet inte särskilt synlig. Men i ett fall kommer tyskarna att ingripa mer påtagligt. Maries granne skjuter en ung man, en ”tattare”, som har sex med hans dotter, som har Downs syndrom. Tyskarna griper honom, och hotar med att skjuta honom, men nöjer sig med att tvinga honom att själv skjuta sin hund, som också är Marie mycket kär.
Dottern hamnar hos en kvinna som låter gravida flickor bo hos sig tills barnen föds, då de adopteras bort. Hos henne får Marie sin första anställning. Hon kommer alltså i nära kontakt med graviditetens och födandets alla aspekter under primitiva villkor. Den stackars flickan med Downs föder sitt barn, och när det tas ifrån henne hänger hon sig. Marie som hittar henne ska sedan aldrig kunna släppa minnet av denna förtvivlan och dess följder ifrån sig.
Boken inrymmer ett rikt persongalleri, och det är en bedrift av Merete Pryds Helle att kunna skapa utrymme år så många skiftande karaktärer som alla på något sätt kommer att påverka Marie och ge en förtätad trovärdighet åt hennes egen utveckling. En morbror har åkt till Spanien för att strida på regeringssidan mot Francos fascister. Han betraktas som död, men ska på ett märkligt sätt återvända efter att ha suttit länge i koncentrationsläger. Bara för att ta ett exempel. Marie har ett antal kvinnliga vänner, och tillsammans med en av dem flyttar hon till Köpenhamn och blir fabriksarbetare, montör i ett företag som tillverkar telefoner, en framtidsbransch. Men som ofta vid den här tiden, en bit efter seklets mitt, kommer hon att tvingas ge upp sitt arbete när hon gift sig med Otto och det första barnet kommer. Det andra är Merete Pryds Helle själv.
Det går utåt sett väl för Marie och Otto. Han får efter idoga studier på fritiden lite opåräknat ett välbetalt arbete. De kan bygga eget hus, och bokens senare del handlar om intrigerna i den till synes idylliska nya villaförorten.
Folkets skönhet är en oavbrutet fängslande roman, ett verk av hög internationell klass. Jag hoppas den får många läsare också i Sverige.
