[180926] Amos Oz hör till de ständigt Nobelpristippade, men som det nu är vore det en förolämpning mot honom om den skamfilade Svenska Akademien erbjöd honom priset. Nu kommer han med en till sidantalet blygsam men till det intellektuella omfånget betydande bok.
Kära fanatiker innefattar tre essäer om förblindad hängivenhet. Den första, som fått ge boken namn, är också den allmänmänskligt mest intressanta. Här går Oz igenom fanatismens, och därmed också terrorismens, karaktärsdrag och förhållningssätt. Han visar med ett kärvt, sakligt och insiktsfullt sätt på de kulturella och individuella faktorer som skapar den fanatiska människan och vad som kännetecknar en sådan person. Så här kan det låta: ”Fanatikern tenderar att leva i en svartvit värld, med västernfilmens förenklade uppfattning om ’goda’ mot ’onda’. Fanatikern är en person som bara kan räkna till ett. Samtidigt, och utan motsägelse, är fanatikern nästan alltid lagd åt att vältra sig i bitterljuv sentimentalitet, bestående av en blandning av brinnande vrede och intensiv självömkan”.
Amos Oz genomlysning av fanatismens väsen är lysande litteratur, insiktsfull och ändå litterärt originell. Tyvärr gäller detta omdöme endast den första av bokens tre essäer. De andra två är förvisso av samma litterära karat, men samtidigt i sina referenser så internt judisk-israeliska att de faller utanför ett allmängiltigt resonemang om fanatismens karaktär.
Amos Oz
Kära fanatiker. Tre tankar
Wahlström & Widstrand 2018
/Christian Swalander
